Tufft skadeläge i vårtighta Allsvenskan

- Största boven heter konstgräs enligt Gunnar Persson

 Fotbollsallsvenskans skadejournal har varit diger under årets koncentrerade vårsäsong. I skrivande stund har de 16 klubbarna sammanlagt 42 spelare obrukbara. AIK(5) och Sirius(8) står tillsammans för 13 namn, eller en knapp tredjedel. Topplagens tävlingssäsong började med Svenska Cupens gruppspel i mitten av februari men det seriösa kraftprovet utgörs av elva allsvenska omgångar mellan 1 april och 27 maj (=åtta veckor). Det här är dock inte unikt. Precis som förra året hinner lagen i år med att spela 87 allsvenska matcher i april och maj. Skillnaden består i att vi i år har fler lag än någonsin som spelar på konstgräs (tio, mot nio förra året) och den anpassning som det framtvingar för naturgräslagen.

 AIK fick de feta skaderubrikerna inledningsvis och journalen späddes på ytterligare med lagkaptenen Nils-Eric Johanssons hjärtproblem.

 Men Sirius har drabbats hårdast. Hemmamatchen mot Örebro den 7 maj (2–4) var lagets fjärde förlust i följd. Matchen gav också två nya skador. Försvararna Sam Lundholm och Johan Eiswohld fick lämna planen under spelets gång, båda med känning i lårets baksida.

  – Det var inget som gick av, jag kunde ju fortfarande jogga men inte maxspringa, sade Johan Eiswohld till UNT om sitt högra lår.

  Eiswohld hade känt sig sliten i de bakre lårmusklerna en längre tid men samtidigt konstaterat en förbättring under de två föregående matcherna. Han har med andra ord bitit ihop och klarat av ännu en match trots att han kanske inte borde. Det blir lätt så när truppen som helhet är vingklippt. Så här är läget för dagen:

   • Tre pågående korsbandsrehabiliteringar (Karvan Ahmadi, Daniel Jarl och Elias Pettersson).

   • En ”utsliten” spelare (Abdul Razak).

   • En spelare förföljd av småskador (Omar Eddahri).

   • Tre lårskador (Eiswohld, Lundholm och Jesper Arvidsson).

   • Målvakten Josh Wicks dopingavstängd.

   Här saknas så många spelare att trycket på de hel- eller halvfriska ökar. Man måste ju ha en startelva plus en bänk med ytterligare sju spelare.  Thomas Lagerlöf, som leder laget tillsammans med huvudtränaren Kim Bergstrand, sade till UNT:       

  – Vi har haft alla möjliga skador i Sirius. Ett tag hade vi fem handfrakturer. Men så här många mjukdelsskador som vi har nu har vi inte haft, det är nytt för i år. Det är nånting som vi inte gör rätt.

   Bergstrand och Lagerlöf har sedan 2012 lyft Sirius från Division 1 Norra till Allsvenskan. Det som oroar är den bredare bilden, att laget under dessa sju säsonger råkat ut för inte mindre än elva korsbandsskador:
  • Ante Björkebaum (2013, 2014, 2017) tvingades till sist att sluta spela.

  • Unge Karvan Ahmadi (2016 och 2017) har båda gångerna skadats under träning på Lötens konstgräs.

  • Mirza Jelecák (2012) drabbades i debuten, mot Akropolis på Akallas naturgräs, och tvingades lägga av ett år senare.

  • Andreas ”Ante” Eriksson (2016) satte punkt för en lång karriär med många skador efter ett års försök till come back. Även han fick ”sista kyssen” under träning på Löten.

  • Jonatan Berg (2013) och Oscar Pehrsson (2013) drabbades båda under match på naturgräs liksom Daniel Jarl (2017).

  • Elias Andersson, den senaste i raden, drog av sitt korsband under träning på Löten i januari och blir borta hela säsongen.

 Den hårt drabbade Ante Björkebaums(bilden) öde kan ge viss ledning till varför det ser ut så här. Han råkade alltså ut för tre korsbandsskador under sina sju säsonger i Sirius (2011–17). Men besvären hade börjat långt tidigare, under uppväxten i Östersund .

 – Första problemen med vänster knä fick jag som tolvåring. Då kom jag tillbaka i spel tidigt och två år senare tog man bort brosk ur det knäet.

 - Det var jobbigt. Men det var å andra sidan bara början. Som 17-åring gick han från Ope IF till Östersunds FK och på försäsongen 2008, på ÖFK:s träningsläger i Valencia, kom den första verkliga smällen.

 – Jag kom till specialisten Leif Svärd i Göteborg som undersökte mig och sade ”Det är inte konstigt alls att du råkade ut för den här skadan. Du har ju inget korsband.” Det hade alltså gått av långt tidigare. Svärd opererade mig i mars och det kändes bra direkt.

  Men Efter en lovande inledning i ÖFK (49 matcher/14 mål) fortsatte han sedan göra mål även i Sirius (118/51), trots att karriären blev sönderhackad och ryckig.

  2013 gick korsbandet i vänster på nytt, i en match mot AFC United på Lötens konstgräs den 29 april.

  2014 kom tredje korsbandsskadan i vänster, nu i comebackmatchen efter förra skadan. Olyckan var framme när han 21 februari byttes in i en match mot Hammarby under träningslägret på Cypern.

  2017 kom den slutliga skadan under träning på Löten 30 juni inför bortamatchen i Sundsvall dagen därpå. Men den här gången var det högerknät som drabbades.

  – Då hade jag gått igenom en broskoperation i höger året före.

  Glappet i vänsterknät och snedbelastning som en följd av det låg med säkerhet bakom problemen i höger.

Ante, som tvingades ge upp sin karriär som 29-åring, tror sig veta hur just hans besvär har förvärrats:

 – Jag tror det beror på skiften mellan underlag. Första skadan i Valencia kom under försäsongen på en dålig gräsplan, den andra på konstgräs, den tredje på ännu en dålig gräsplan under försäsong, den fjärde på konstgräs under träning. Ingen av skadorna inträffade på en ”normal” (välhållen) naturgräsplan. Två av dem kom i situationer där jag fastnade i underlaget och översträckte leden bakåt. Det är överhuvudtaget ett problem med konstgräsplaner, detta att det inte finns något som ger efter när man hamnar snett.

 – Sirius spelar ju hemmamatcherna på naturgräs men byter alltid underlag till sista träningen inför bortamatcher på konstgräs.

  Det blir alltså oupphörliga skiften under spelårets gång och det är uppenbart att spelare som redan har en skadehistoria då blir extra utsatta. Det kan, uppskattningsvis, gälla en fjärdedel av en genomsnittlig allsvensk spelartrupp. Sedan kan man fråga sig varför just Sirius är så hårt drabbat.

  Ante Björkebaum hade en reservplan klar när han insåg att det var slutspelat. Kort tid efter att beslutet var taget började han jobba för revisionsbyrån PWC. Andreas Eriksson, som också tvingades sluta förra året, hade ingenting att falla tillbaka på vid 36 års ålder men funderade på en utbildning till mc-mekaniker. Mirza Jelecák, som slutade 2013, ingår sedan dess i klubbens organisation som tränare.

  Trots att fotboll har orsakat så mycket smärta och så många motgångar säger Ante Björkebaum så här:

  – Jag har börjat följa med i Allsvenskan på helt annat sätt nu när jag inte längre spelar själv. Hoppas verkligen att Sirius kan vända trenden mot Örebro ikväll.

  Men så blev det alltså inte. Det blev fjärde förlusten i rad och två nya skador.

 En slutsats av detta blir att svenska elitklubbar rusat iväg på ett alldeles okontrollerat sätt vad gäller anläggandet av konstgräsplaner. Förr i tiden var naturgräset ofta blekt och luckert så här års. Många planer fylldes ut med sand för att bli spelbara. Men det var dock ett underlag som var följsamt. Nu har vi en mix av natur- och konstgräs. Men det stannar inte där. Vi har också olika fabrikat av konstgräs att ta hänsyn till vad gäller ålder och materialsammansättning. Det kan ju till och med vara så att ett lag spelar matcher på en typ och tränar på en helt annan typ av underlag, trots att båda ytligt betraktat är konstgräsplaner. Upphandling och anläggning av konstgräsplaner för elitklubbarnas spel och träning borde styras centralt. Annars är det mycket som tyder på att problemen kommer att eskalera.

Allsvenskans skadeläge per 7 maj 2018

Namn (position) skadetyp (datum för skada) kommentar

De spelare som beräknas vara borta för resten av säsongen märkta med *

AIK

Joel Ekstrand (b), okänt/underkropp (anlände skadad i vintras)

*Jesper Nyholm (b/mf), benbrott (13 mars)

* Robert Lundström (b/mf) korsband (22 april)

Stefan Silva (f), ljumske (22 april) slutet av maj

Oscar Linnér (mv), knä (25 april) på väg tillbaka

Brommapojkarna

Alexander Nilsson(f), fot (2 april)

Dalkurd

Alexander Ekblad (b), knäoperation (juli 2017)

Ferhad Ayaz (f), sträckning (14 april) tillbaka i träning

Djurgården

Besard Sabovic (mf), korsband (5 juli 2017)

Johan Andersson (b), fot (27 april)

Elfsborg

Skadefritt

Göteborg

Patrik Karlsson Lagemyr (f), knä (23 januari) mitten av juli

Hammarby

Erkan Zengin (mf/f), menisk (30 april) mitten av maj

*Neto Borges (b), ljumske (4 maj)

Kennedy Bakircioglu (mf), fot (4 maj)

Häcken

Christoffer Källqvist (mv), höft (16 november 2017)

Juhani Ojala (b), lår (9 april)

Joel Andersson (mf), okänt (5 maj)

Mervan Celik (mf), okänt (5 maj)

Kalmar

Emin Nouri (b), lår (5 mars) långvarigt

Malmö

Andreas Vindheim (b), knä (10 mars) på väg tillbaka

Bonke Innocent (mf), sjukdom

Norrköping

Andreas Blomqvist (mf) korsband (13 augusti 2017) åter i juli

Marwan Bazi (mf), korsband (17 november 2017)

David Nilsson (mv), handled (28 februari) slutet av maj

Ian Smith (b), okänt (28 april) på väg tillbaka

Sirius

Karvan Ahmadi (f), korsband (5 september 2017) tillbaka efter VM

Daniel Jarl (b) korsband (10 september 2017) tillbaka efter VM

*Elias Andersson (mf), korsband (16 januari)

Jesper Arvidsson (b), lår (27 april)

Abdul Razak (mf), utsliten (27 april)

Omar Eddahri (f), häl (5 maj)

Sam Lundholm (b), lår (7 maj)

Johan Eiswohld (b), lår (7 maj)

Sundsvall

*Chidi Dauda Omeje (f), knä 2 april)

Maic Sema (mf/f), armbrott (22 april)

Trelleborg

Salif Camara Jönsson (f), hälsena (3 februari) tillbaka i juli

*Mattias Håkansson (f), korsband (15 mars)

Marcus Pode (mf), okänt (28 april)

Oscar Johansson (mf) okänt (28 april)

Örebro

Victor Sköld (f), lår (18 april)

Östersund

Hosam Aiesh (mf/f), knä (8 april) på väg tillbaka


Text av Gunnar Persson

Datum: 2018-05-08