Succé-VM med en touch av världspolitik

 Japaner, japaner, japaner, suckade Sven Jerring i ett klassiskt radioreferat från OS i Berlin 1936. Anledningen var att Sverige helt överraskande förlorade sin match mot Japan och Jerring tyckte sig till slut bara se japaner på planen.

 Kineser, kineser, kineser kan jag säga efter att ha bevakat lag-VM i Halmstad under den första majveckan. Överallt såg jag kineser, främst från Kina. Men också från Taiwan och Hongkong och dessutom var kinesiska spelare vanliga även i flera andra nationslag. Inte att förglömma alla japaner som också deltog. VM förvandlades till ett asiatiskt mästerskap. Damfinalen vanns som vanligt av Kina och därefter följde Japan, Taiwan, Hongkong och Korea. På herrsidan rullade Kina fram en ostoppbar vält.

 Det kom en fläkt av den stora världen till den lilla semesterstaden på Västkusten under VM. Dessutom lite storpolitik som gav genomslag långt utanför Sveriges gränser. Att Sydkorea och Nordkorea, som skulle mötts i kvartsfinal, i sista stund slog ihop sina påsar och gick vidare med ett gemensamt lag kom som en överraskning för alla, inklusive spelare och ledare.

Pingpongdiplomatin

 Minns pingpong-diplomatin från 1970-talet då Kina använde sin nationalsport för att öppna gränserna mot omvärlden. Än en gång kom politiken in i idrotten genom det koreanska agerandet och det på ett sätt som välkomnades av alla. Det är roligt när broar kan byggas mellan nationer med idrottens hjälp.

 Att bordtennis är en av de största internationella sporterna är inte känt av alla. Men fakta talar sitt tydliga språk. 72 herrlag och lika många damlag från närmare hundra nationer ställde upp till spel. Finalerna direktsändes till 120 länder och TV-tittarna jorden runt beräknades till 350 miljoner.

 Halmstad är den minsta stad som någonsin arrangerat detta jätteevenemang men skildes från uppdraget med den äran. Perfekta arrangemang i Halmstad Arena som var som klippt och skuren för de här tävlingarna. God publiktillströmning och positiv publicitet. Även boendefrågan löstes till det bästa för alla tillresande supportrar, men då krävdes att hotell anlitades allt ifrån Båstad i söder till Varberg i norr.

 Till den goda stämningen bidrog de många kringarrangemangen. Målet var att göra VM till ett evenemang för alla oavsett om de besökte arenan eller inte. På bilden ovan utövas spontanpingis på Lilla Torg . I god tid före eventet startades det sociala projektet Ping Pong Power. Nära hundra bordtennisbord delades kostnadsfritt ut i regionen i samarbete med VM-sponsorn Butterfly. Flera tävlingar förlades till Halmstad innan VM som ITTF Legends Tour, Men´s World Cup och ett par OS-kval.

 Uppvärmningen fungerade och under VM-veckan blev det hett på allvar. Familjegudstjänster med bordtennis som tema genomfördes i S:t Nikolai, som är stadens största kyrka. Världsmästaren i longdriving Sandra Carlborg utmanade motionsgolfare i konsten att slå långt. Regionala kändisar spelade pingis för Barnmissionen. Stiftets biskop kom på besök och visade sig vara en duktig racketsvingare. Stadsvandringar stod också på programmet, liksom uppvisningar av olika idrotter på centrala platser. Den mat som serverades under veckan i skolorna och på äldreboenden fick en internationell touch med rätter från jordens alla hörn. Till de mera udda inslagen kan räknas koka gröt med en kändis.

 Även Högskolan i Halmstad var involverad, liksom Marknadsföreningen som genomförde frukostseminarium med rubriken ”Fokus är framgång”.

En engelsk pingisambassadör besökte skolor i kommunen för att introducera ”aerobic table tennis”. Uppräkningen kan göras lång med exempel på aktiviteter som ville uppmärksamma hallänningarna på vilket stort evenemang som hade förlagts till staden.

 VM-veckan blev således inte bara en angelägenhet för pingisentusiaster, utan spred glädje och stolthet till kommuninvånarna i gemen. Att den dessutom genererade goda intäkter till den lokala besöksindustrin blev en välkommen bonus i sammanhanget.

 En eloge dessutom till SVT som sände tävlingarna. Halmstads stolthet Jörgen Persson var föredömlig som expertkommentator i par med veteranen Staffan Lindeborg. Lugnt och sansat, informativt och kunnigt. Så mycket trevligare att lyssna på än de upphetsade kommentarer som agerar blågula hejaklacksledare i allt för många sportsändningar numera.

Text och foto:
Uno Grönkvist
Journalist och författare

Datum: 2018-05-07