Sport & Affärer kartlägger kommunernas idrottspolitiska program

 Allt fler kommuner antar idrottspolitiska program, där spontan-, bredd- och elitidrott vävs samman och där jämställd idrott, evenemang, anläggningsfrågor och folkhälsoperspektiv ses som viktiga mål. Att sakna program behöver dock inte innebära att det saknas en strategi för idrott och hälsa. Det visar en kartläggning som Sport & Affärer har gjort. Ett idrottspolitiskt program är det viktigaste kriteriet i tidningens årliga kommunranking. Detta är den långa versionen av den artikel som publicerades i den tryckta tidningen i slutet av februari.

 Spontanidrott, breddidrott, elitidrott, och ett friluftsliv för alla - en inkluderande idrott. Idrott och idrottsrörelsen har en viktig roll i samhället. Under 2016 utarbetade Riksidrottsförbundet ett nytt intressepolitiskt program, men hur ser det ut bland några av Sveriges idrottskommuner, och vart går kommunernas skattepengar? Av de 16 kommuner som Sport & Affärer har kontaktat har hälften antagit ett idrottspolitiskt program och två kommuner har påbörjat arbetet med att ta fram ett.

 I de idrottspolitiska programmen finns mål som flera kommuner, bland annat Karlstad, Stockholm och Västerås, delar med Riksidrottsförbundet, exempelvis fokus på folkhälsan, jämställd idrott och utveckling av anläggningar. Årets idrottskommun Karlstad har bland annat satsat på kommunal prova-på-idrott i anslutning till skoltid, och nolltaxa för träning för alla.

– Nolltaxa är ett av våra viktigaste stöd till föreningarna. Kommunen har även tagit över driften av slalomanläggningen Bryngfjordsbacken och genomfört en arenautredning för nya anläggningar för friidrott, fotboll och amerikansk fotboll, samt utveckling av Tingvalla isstadion, berättar Karin Karlsson, verksamhetschef kultur- och fritidsförvaltningen.

 Programmen är unika för varje kommuns behov och inriktning. I Östersund är vintersport prioriterat, i Luleå är programmet en del av kommunens översikts- och utvecklingsplan och i Linköping, en av landets främsta event- och elitidrottsstäder, finns underhållning och elitidrott i programmet. Västerås belyser ett flertal satsningar på breddidrott och integration. Under 2016 har tusen personer inkluderats via insatser av det tillfälliga flyktingstödet, och 35 idrottsföreningar har fått ekonomiskt stöd för att inkludera i ordinarie verksamhet.

– Satsningen fortsätter 2017. Under våren fortsätter även satsningen på Midnattsfotboll, med barnlotsmedel, för ungdomar i utanförskap. Vi har genomfört Idéforum med fokus på mångkulturella Västerås och vi har utökade sommarlovsaktiviteter med hjälp av MUCF-pengar, förklarar idrottschefen Stefan Brandberg.

 I samarbete med Stockholms Universitet driver Stockholms stad sedan tidigt 1980-tal ett forskningsprojekt, Ung livsstil, som undersöker ungas livsstil, levnadsvillkor, hälsa och preferenser för fritid.

– Vårt program pekar ut prioriterade grupper som Ung livsstil visat vara minde fysiskt aktiva än genomsnittet. Vi har bland annat särskild satsning på att öka andelen aktiva ungdomar, framförallt tjejer och ungdomar med funktionsnedsättning, i resurssvaga områden, säger Magnus Åkesson, enhetschef vid idrottsförvaltningen.

Att sakna idrottspolitiskt program behöver inte innebära att det saknas ambition eller fokus på idrottens frågor. Tre av landets främsta idrottskommuner – Göteborg, Malmö och Växjö – har inget program. Växjö, som har gjort stora satsningar på idrotten, har ersatt programmet med en internbudget för att få en tydligare styrning av verksamheten.

– Genom att avskaffa programmet blir det tydligare att internbudgeten styr verksamheten. I de inledande delarna av internbudgeten lyfts de fritidspolitiska utgångspunkterna fram och dessa utgörs av samma punkter som fanns i det dåvarande fritidspolitiska programmet, säger Jessica Råhlin, avdelningschef fritid.

Frågor

1a) Varför har ni ett idrottspolitiskt program, vad är programmets syfte?

b) Varför har ni inget program?

2) När togs den senaste versionen i bruk och när ska den revideras nästa gång?

3) Vad är unikt med/utmärker ert programinnehåll?

Frågor med möjlighet att utveckla svaren

4) Vilken inriktning har er kommun på sin idrottspolitik, dvs satsas det exempelvis mer på elitidrott än breddidrott, spontanidrott och friluftsliv? Var går skattepengarna?

5) Nämn några satsningar som ni har gjort på breddidrott, spontanidrott, idrottsturism och elitidrott de senaste två åren och/eller satsningar ni ska göra de kommande åren.

Avgränsning
 Frågorna är skickade till de kommuner som placerade sig 1-15 på Sport & Affärers lista över Sveriges främsta idrottskommuner 2016. Frågorna är även skickade till Eskilstuna – årets breddidrottskommun och Sundbybergs kommun - som ett exempel på hur en mindre kommun arbetar innovativt och målmedvetet med sin idrottspolitik.

SVAR FRÅN KOMMUNER

Karlstad
(Karin Karlsson, verksamhetschef kultur- och fritidsförvaltningen)
1a) Ge stöd och vägledning i arbete med idrott. Genom att sätta upp mål ska det bli tydligare, både internt och externt, att kommunen vill skapa en idrott som är till för alla medborgare.

2) 2014. Planen är fyraårig och ska uppdateras under 2018
.

3) Planen har gett Karlstad tydlig inriktning inom fem områden: Tydliggörande av förhållningssättet ”idrott för alla”, Fortsatt fokus på att ge ett bra stöd till föreningsidrotten, Nämndövergripande ansvar för miljöer till idrott och motion, Behålla och utveckla befintliga anläggningar och Elitidrotten tar större ansvar för sina kostnader.

4) Karlstads kommun prioriterar barn och ungdomars möjlighet att vara fysiskt aktiva. Föreningsstödet bygger på aktiva barn och unga mellan 7 och 20 samt personer med funktionsvariation oberoende av ålder. Vi har nolltaxa för träning för alla då vi anser att den är ett av de viktigaste stöden till föreningarna.

Som komplement till den organiserade idrotten har vi sedan mer än tio år tillbaka idrottsskola: Gratis idrott av prova-på-karaktär i anslutning till skoltid, ofta i skolans lokaler, i kommunal regi i samverkan med föreningslivet.. Vi har också drop-inidrott: Idrottshallar som tillgängliggörs på attraktiva tider där kommunen har ledare på plats men aktiviteten styrs av de som kommer. Ingen föranmälan, inga krav att delta varje gång, ingen kostnad, inget krav på utrustning. Vi har stöd till spontanidrott för att öka möjligheten för alla att ha nära till inspirerande miljö/redskap för fysisk aktivitet .

Kommunen satsar också på en utbyggnad av antalet utegym. Strategiskt spridda inom kommunen. Ett särskilt tillgänglighetsanpassat utegym tas fram i samarbete med två föreningar.

5) Under 2015 reviderades taxorna för matcher och arrangemang. Syftet var att dels prioritera barn och ungdomar, med lägre avgifter samt att likställa avgifterna så att det är samma pris oberoende av idrott, dels att skapa en enklare avgiftsmodell. För att komplettera traditionella spontanidrottsytor, som i väldigt hög grad nyttjas av pojkar, pågår ett arbete för att skapa en spontanaktivitetsplats som även lockar flickor. Karlstads kommun har genomfört en arenautredning för nya anläggningar för friidrott, fotboll och amerikansk fotboll, samt utveckling av Tingvalla isstadion. Sedan 1/1 2017 finns en person anställd med uppdrag att börja förverkliga planerna.

Karlstads kommun har tagit över driften av den centralt belägna slalomanläggningen Bryngfjordsbacken. Vi har investerat i snökanoner och högtryckspumpar samt avser att investera ytterligare i ett nytt snösystem samt en ny nerfart. Du kan ta stadsbussen till backen vilket anses särskilt värdefullt ur ett tillgänglighetsperspektiv

Under 2016 öppnade Karlstads första Fritidsbank. Den drivs av föreningar men med stöd från kommunen. Under 2017 arbetar vi med att öppna ytterligare en fritidsbank.

Under 2016 satsade Karlstad extra för att stötta föreningslivets möjligheter att bidra till integration av asylsökande och nyanlända. En person anställdes med uppdrag att inspirera och stötta föreningarna samt handlägga ett utvecklingsbidrag. Utvecklingsbidraget är ett ordinarie stöd som kan sökas av föreningar som bedriver barn- och ungdomsverksamhet men under 2016 utökades budgeten och ansökningar till integrationsaktiviteter prioriterades.

Stockholm
(Magnus Åkesson, enhetschef idrottsförvaltningen)

1a) Målet är att fler ska bli fysiskt aktiva med fokus på barn och ungdom. Bakgrunden till målet är ett folkhälsoperspektiv där fysisk aktivitet bidrar till en hälsosammare och mer välmående befolkning i staden. Syftet med programmet är att ange inriktning och strategier för stadens arbete med idrott och motion.

2) Antogs 2013. Under 2017 revideras programmet.

3) Det utmärkande är ett tydligt folkhälsoperspektiv. Programmet pekar ut prioriterade grupper som bland andra forskningsprojektet Ung livsstil visat vara fysiskt aktiva i mindre utsträckning än genomsnittet. I programmet lyfts även mål som handlar om att öka jämställdheten och jämlikheten. För att arbeta mot målen innehåller programmet fokusområden: Jämställdhet och mångfald, tillgänglighet, föreningsliv, övrig organiserad idrott/motion och spontanidrott, samverkan, anläggningar och ytor samt idrott som upplevelse och inspiration.

4) Då den övergripande målsättningen i stadens idrottspolitiska program är att fler stockholmare ska bli fysiskt aktiva ligger stadens fokus på att nå de som idag inte idrottar eller motionerar. Strategierna för att åstadkomma detta är genom att stötta föreningsidrott, erbjuda övrig organiserad idrott/motion, att möjliggöra för spontant/egenorganiserat idrottande/motionerande samt idrott som inspiration tex. större evenemang där breddidrotten även bidrar genom prova på-möjligheter. I Stockholms stads idrottspolitiska program anges att eventuella satsningar på elitverksamhet ska ske med samtidigt fokus på breddidrotten.

Under 2017 ämnar idrottsnämnden att anta en strategi för hur nämnden ska arbeta med friluftsfrågor.

För att synliggöra hur stadens resurser när det gäller idrotten fördelas mellan män och kvinnor arbetar staden med könsuppdelad statistik. Inom två områden är detta särskilt tydligt, dels föreningsbidraget aktivitetsstöd och dels investeringsbudgeten. Inom investeringsbudgeten fördelas satsningarna utifrån det faktiskta användandet mellan män och kvinnor och budgeten kan därmed teoretiskt fördelas på hur många kronor som går till män respektive kvinnor i stadens idrottsinvesteringar.

5) Breddidrott/spontanidrott

– Särskild satsning på att öka andelen aktiva ungdomar, framförallt tjejer och ungdomar med funktionsnedsättning, i resurssvaga områden. Två idrottskoordinatorer har anställts (en riktad mot Järvaområdet och en mot Skärholmen, Hagsätra-Rågsved och Östberga) där uppdraget är att stimulera till ökad fysisk aktivitet bland de underrepresenterade grupperna.

– Satsningar på att öka antalet tonårstjejer som idrottar/motionerar genom riktad verksamhet mot tjejer (tex. tjejgrupper inom dans och kickboxning, drop in-fotboll mm).

– Idrottsbonus (2 miljoner per år), projektmedel sökbara för föreningar som vill pröva nya metoder för att nå fysiskt inaktiva.

– Stadens sim- och idrottshallar erbjuder verksamhet med låg ingångströskel för att ovana tränande lättare ska kunna börja träna gym och gruppträning.

– Utbyggnaden av utegym fortsätter med ett par nya utegym varje år.

– Staden arbetar för att utbyggnaden av idrottsanläggningar ska gå i takt med befolkningsökningen. Flera nya idrottshallar och konstgräsplaner invigs varje år samtidigt som simhallar renoveras.

- Ett nytt utomhusbad planeras på Järvafältet.

- Staden planerar även att bygga en anläggning för rollerderby, en träningshall för bandy och skridsko samt en specialhall för gymnastik.

– Skidspår läggs på olika håll i staden genom att använda skrapsnö från ishallar och bandyplaner. Bland annat finns ett spår lagt inne på friidrottsbanorna på Stockholms stadion, där även en jibb-arena har anlagts på läktaren.

Idrottsturism

- Flera stora idrottsevenemang har genomförts i staden där det även genomförts insatser för att fler ska upptäcka den aktuella idrotten. Exempel är world cup i parallellslalom och slottssprinten där Stockholms stad i samarbete med svenska skidförbundet genomförde projektet Alla på snö där skolklasser bjöds in för att prova på skidåkning.

Elitidrott

- Ny läktare håller på att byggas på Grimsta IP. Läktaren står färdig under 2017.

- Ny läktare på Kanalplan/Hammarby IP för att uppfylla fotbollsförbundet krav på arenor för damallsvenskan.

Linköping
(Per Arnöman, sakkunnig idrottsfrågor)

1a) Syftet är att ge stöd och vägledning för nämnder och styrelser i arbetet med idrottsverksamhet och att förverkliga den idrottspolitiska visionen. Programmet ska göra det tydligt för alla vad kommunen gör för idrotten och vilken utveckling man vill se.

2) 2008. Programmet revideras nu och ska antas under hösten 2017.

3) Ambitionen att vara Sveriges idrottskommun år 2015. Att programmet avser och omfattar såväl bredd- som elitidrott. Utgångspunkten i de tre grundstenar som den nationella idrottspolitiken bygger på; folkhälsa, folkrörelse och underhållning. Sju olika utvecklingsområden och målformuleringar kopplade till vart och ett av dessa utvecklingsområden.

4) Linköpings försöker ha en avvägd satsning på såväl bredd som elit, men fokuserar på bredd och hälsa för att stimulera kommuninnevånarnas fysiska kreativitet. Utgångspunkten är vikten av att människor rör på sig, men kommunen vill samtidigt skapa goda förutsättningar för elitidrottare att nå sina mål. Elitidrotten ska ge barn och ungdomar tillgång till förebilder inom idrotten.

5) - Breddmiljonen, en satsning med syftet att ge Linköpings idrottsföreningar bättre förutsättningar att erbjuda fler barn- och ungdomar möjlighet till fysisk aktivitet.

- Fokus på flickors idrottande.

- Särskilt bidrag för spontanidrott.

- Elitklubbars särskilda avtal med kommunen vilket har bidragit till att  Linköping har elitlag inom såväl stora publika lagsporter (ishockey, fotboll, innebandy) som mindre publika lagsporter (volleyboll, undervattensrugby) och andra idrotter (exempel vis simning, hästsport och skytte).

Göteborg
(Annika Holm, kommunikationschef) 
  Vi har försökt att svara efter bästa förmåga vilket inte är helt lätt eftersom Göteborg har en organisation där det är flera förvaltningar och bolag delar på ansvaret för dessa frågor. Förutom idrotts- och föreningsförvaltningens ansvar så ligger ansvaret för rena eventarenor i Göteborg på det kommunala bolaget GotEvent AB. På motsvarande sätt ligger ansvaret för våra friluftsområden på Park och naturförvaltningen. I staden har vi också ett bolag med ansvar för att bland annat få större idrottsevenemang till staden - Göteborg o Co - vid sidan av vår förvaltning som tillhandahåller planer mm har Göteborg o Co en viktig roll i stadens stöd till bla Gothia Cup och Partille Cup(världens största ungdomscuper i fotboll respektive handboll). Här kommer de svar vi kan ge:

1b) Vi har inget idrottspolitiskt program. Varför det är så är väl närmast en fråga som ska ställas till ansvariga politiker. En kvalificerad tjänstemannagissning är att stadens politiker känner sig tämligen trygga i vad de vill åstadkomma inom idrottspolitiken liksom med de beslutsprocesser vi har såväl ifråga om ordinarie budgetprocess som ifråga om investeringsplanering. Den allmänna bilden är att idrottsfrågorna har en stark ställning i göteborgspolitiken.

2) -

3) -

4) Investeringar: Göteborg har 4-åriga investeringsplaner. Den nu gällande planen gäller för perioden 2016-2019. Idrotts- och föreningsnämnden har för den perioden erhållit en investeringsbudget om närmare 850 mkr. (ca 200 mkr av dessa har överförts till ett kommunalt bolag för genomförande). Samtliga anläggningar vi bygger/låter bygga anpassas i första hand för breddidrott, skolverksamhet och allmänhet. Flera av anläggningarna nyttjas likväl för senior- och elitverksamhet och då särskilt för träning.

 På senare år har vi mer och mer uppmärksammat att våra idrottsområden måste vara attraktiva och även stimulera den breda allmänheten till fysisk aktivitet. Uppdraget vi har i denna del handlar då bland annat om att komplettera våra idrottsområden med bra utegym som passar alla, hinderbanor som passar många, rastplatser som stimulerar till möten med andra etc.

 Vidare bör det påpekas att det i den innevarande investeringsperioden är så att planen de första åren domineras av upprustning och/eller ren ersättning. Dvs att gamla otidsenliga anläggningar rivs och ersätts med nya, moderna och i alla avseenden bättre anläggningar. Senare i perioden ligger mer medel för att starta rena expansionsprojekt vilket bland annat motiveras av att staden växer.

5) Flera politiska uppdrag

I februari 2016 infördes fria bad (gratis entré) för barn, unga och pensionärer i stadens simhallar. De fria baden har ökat besökstalen i simhallarna och utgör 27% av det totala besöksantalet på Angered Arena och 25 % av de sammalagda besöken på Lundbybadet. Lagom till höstterminen 2016 startade ett pilotprojekt med gratis simskola på fyra av stadens simhallar.  Femton skolor har deltagit med sina förskoleklasser och med de elever i årskurs fem som behöver extra stöd i simundervisningen. Under våren följs detta upp och fler skolor ansluter för att under 2018 vara fullt utbyggt och innefatta hela staden.

 Genomförda investeringar: Under senare år har vi investerat stort i konstgräsetableringar och fullmåtts idrottshallar samtidigt som mycket återstår att göra beträffande isar och bad. Vi har också lämnat investeringsbidrag till ett stort antal föreningar som själva byggt konstgräsplaner. Vi har idag ca 70 konstgräsplaner i staden och drygt 50 fullmåtts sporthallar. Beträffande spontanidrott pågår upprustningen av våra idrottsområden och i samarbete med andra förvaltningar och bolag medverkar vi till att även de gör sådana investeringar på den mark de förvaltar.

 Planerade investeringar: Utöver redovisningen ovan kan nämnas att vår nämnd haft kommunstyrelsens uppdrag att ta fram en långsiktig bad och simhallsstrategi för staden. Utredningen presenterades i höstas och vår nämnd har överlämnat den till kommunstyrelsen som ännu inte tagit ställning till förslagen. Kortfattat innebär förslaget att minst 2 miljarder investeras i såväl gamla som nya simhallar fram till 2035. Bland annat föreslår vi att det byggs ett nytt "centralbad" som ersättning för nuvarande Valhalla men också att det byggs flera nya bad i form av ren expansion. Beträffande utformningen ligger här fokus på simskoleverksamhet och simidrottens breddverksamhet samtidigt som det nya centralbadet ska utformas så att minst alla seniortävlingar på SM-nivå kan genomföras.

Växjö
(Jessica Råhlin, avdelningschef fritid)

1b) Vi har inte längre ett separat fritidspolitiskt program. I samband med ny mandatperiod 2015 beslutades om upphävning istället för att revidera det som fanns. Kultur- och fritidsnämnden ansåg att styrdokumentet kunde ersättas av nämndens internbudget för att få en tydligare styrning av verksamheten. Genom att avskaffa programmet blir det tydligare att internbudgeten är det dokument som styr verksamheten, även på lång sikt. En tydligare styrning och uppföljning blir möjlig. I de inledande delarna av internbudgeten där nämndens uppdrag beskrivs lyfts de fritidspolitiska utgångspunkterna fram och dessa utgörs av samma punkter som man hade i det i det dåvarande fritidspolitiska programmet.

·         Stöd till fritidsverksamhet: Föreningslivet i kommunen stimuleras genom olika stödformer till verksamheter som ger kommuninvånarna ökade förutsättningar för en högre livskvalitet.

·         Anläggningar: Växjös profil som idrottskommun förstärks genom byggande av ett brett utbud av olika typer av motions- och idrottsanläggningar för elit- och breddidrott. Idrottsutövande och närhet till anläggningar är en del av bostadsplaneringen.

·         Barn- och ungdomsidrott: Växjö kommun eftersträvar att vidareutveckla barns och ungdomars förmåga att ta ansvar, att fungera i grupp, respektera varandra och lära sig samhällets demokratiska grundregler. Kommunen är lyhörd för nya former av kultur- och fritidsverksamhet utifrån ungdomars egna intressen och önskemål.

·         Fritid för funktionshindrade: Personer med psykiska och fysiska funktionshinder ges möjlighet att på samma villkor som icke funktionshindrade delta i idrotts- och fritidsaktiviteter både som aktiva och som åskådare.

·         Elitidrott: Ett varierat och högklassigt utbud av elitidrott ökar intresset för breddidrott och stärker folkhälsan.

·         Jämställdhet och integration: Alla oavsett könsidentitet ska ges samma möjligheter till idrotts- och fritidsutövande. Genom utökad samverkan integreras olika kulturer i föreningslivet.

·         Alkohol, doping och droger: Föreningslivet i Växjö kommun har nolltolerans mot alkohol, doping och droger.

·         Folkhälsa: Medborgarna i Växjö kommun uttalar att möjligheterna till rekreation och hälsofrämjande aktiviteter är väl tillgodosedda.

·         Bemötande: Personer som är i kontakt med förvaltningens personal upplever att de känner sig välkomna och att de får god service.

2) De fritidspolitiska utgångspunkterna reviderades och antogs tillsammans med internbudget 2016 i november 2015.

3) Vad som är unikt med programmet vågar jag inte svara på, det är inget vi har granskat på det sättet. De fritidspolitiska utgångspunkterna lyfter värdet av idrotten på som ett vitt begrepp och betonar många olika delar och deras bidrag till ett väl fungerande föreningsliv vilket vi ser som en stark faktor till en attraktiv och välmående kommun. Vi lyfter allt från folkhälsa, livskvalitet och bemötande till idrott på olika nivåer och vikten av inkludering.

4-5) Genom satsningen på Arenastaden gjordes en stor satsning för elitidrotten men också för breddidrotten. Det har lett till bättre faciliteter för alla och tillgång till fler tider i anläggningarna. Efter den stora satsningen har breddidrotten varit i fokus genom nya konstgräsplaner, en ny sporthall ska stå klar under 2017 och planering av fler pågår. Ett ridsportsprojekt har nyligen startats genom en samverkan mellan föreningarna och kommunen där vi tillsammans ska komma fram till förslag för ridsportens förutsättningar för framtiden både vad gäller anläggningar och stöd. Medel har under de två senaste åren avsatts för akutåtgärder på föreningarnas ridanläggningar i avvaktan på beslut om mer långsiktiga satsningar.

 På senaste tiden har spontanidrotten och friluftslivet kommit allt mer i fokus genom nya riktlinjer för spontanytor vilket lett till att fler nya ytor planerats in i kommande stadsbyggnadsprojekt samt framtagande av friluftsprogram med tillhörande handlingsplan. Under våren kommer vi nu också att ta fram en utvecklingsplan för spontanytor som ska inkludera såväl upprustning av befintliga som utveckling av nya. Föreningsstödet ses över för att bättre möta nya verksamhetsformer i ett förändrat samhälle. Från och med 2017 ska föreningar kunna få verksamhetsstöd för organiserad spontanidrott, öppen för alla inte bara föreningens medlemmar. Vi hoppas att detta ska göra att vi når fler, får behålla fler inom föreningslivet och minska trösklarna att ta sig in i föreningslivet. Vi jobbar också för att komma igång med Idrottsskolor och Skolidrottsföreningar som andra verktyg att nå fler. Planering av ny simhall pågår. Föreningar kan också ansöka om projektmedel för att under 1-2 år arbeta med ex integrations- eller jämställdhetsprojekt i syfte att nå fler målgrupper. På Arenastaden byggs nu gymnasieskola, hotell och bostäder vilket framförallt kommer att gynna elitidrotten och idrottsturismen.

Malmö
(Malin Eggertz Forsmark, chef föreningsavdelningen)
1b) Det finns inte något särskilt idrottspolitiskt program utan Malmö stad arbetar med en tydlig målkedja från Kommunfullmäktige till Kommunstyrelse och nämnder. Fritidsnämnden i Malmö formulerar sina mål och åtagande i sin årliga Nämndsbudget.

2) -

3) -

4) Fritidsnämndens budget 2017 är 453 Mkr varav drygt 100 Mkr är föreningsbidrag. Skötsel och drift av anläggningar ca 280 Mkr. Den politiska inriktningen är att bredden behöver eliten och tvärtom. Förutsättningar för att bedriva elitidrott är viktigt liksom den breda barn- och ungdomsidrotten. Satsningar handlar både om anläggningsutveckling för både evenemang, bredd och elit liksom stöd till elitidrottsutveckling genom kompetenscentrat på Stadionområdet ”Malmö idrottsakademi”.

5) Malmö har satsat de senaste åren för att få fler barn och ungdomar aktiva – stöd ges till föreningar som erbjuder gratis prova-på aktiviteter på lov och vardagar (lovbidrag och spontan-i-stan-bidrag). Därutöver har Malmö ett fortsatt stöd till föreningslivet genom bl a aktivitetsbidrag, konsulentbidrag, utbildningsbidrag, lokalbidrag. Här finns också möjlighet att söka evenemangsbidrag och årligen arrangeras större evenemang med stöd av fritidsförvaltningens resurser (anläggningar, personella, bidrag). Ridsporten har prioriterats liksom gymnastiken som fått nya anläggningar för att lyfta idrotter som attraherar flickor. Parkouren har fått både utomhus och inomhusanläggningar liksom skaten där en ny anläggning invigdes 2016 och där ett uppmärksammat VM arrangerades i somras. Fotboll, Handboll, Ishockey, innebandy, basket finns på högsta nivån i Malmö och skapar kontinuerliga evenemang nationellt och internationellt. En ny simhall (Hylliebadet) invigdes sommaren 2015 och är en regional besöksmagnet och ett antal nationella simtävlingar har också arrangerats även om det inte är en evenemangsarena. Ett lite udda VM arrangerades i somras med 1000 deltagare - Hoppreps-VM.

Västerås
(Stefan Brandberg, idrottschef)
1a) Stärka och utveckla förutsättningarna för att idrotten ska vara tillgänglig för alla på likvärdiga villkor utifrån skilda behov och förutsättningar. Västerås Stad vill utveckla ett attraktivt idrottsutbud för att göra Västerås intressant som besöks- och bostadsort. Syftet med handlingsplan för friluftsliv är att förbättra möjligheterna till ett attraktivt friluftsliv för Västeråsare och turister. Alla människor ska ha möjlighet att få naturupplevelser, välbefinnande, social gemenskap och ökad kunskap om natur och miljö.

2) Idrott: 2016. Revideras igen 2018

Friluftsliv: Förlängdes 2016, revideras 2017

3) Fem målområden med aktiviteter för varje målområde: Idrott för alla, Barn och ungdomsidrott, Elitidrott. Föreningarnas roll och ekonomi och Anläggningar. Vi ser friluftsliv och idrott ur ett folkhälsoperspektiv.

4) Spontanidrott i naturen (både friluftsliv och idrott) och inkludering i föreningslivet oavsett förutsättningar har vi stort fokus på. Vi ger även elitidrotten marknadsavtal och har en lokal idrottsgala för att uppmärksamma senioreliten i Västerås avsett gren. Vi ger relativt högt föreningsstöd för barn och ungdomsidrott. Extra satsningar på nyanlända och barn- och ungdomar med svåra ekonomiska förhållanden.

5) • 12 stora värdegrundsskyltar blev under 2016 uppsatta vid anläggningar med mycket barn- och ungdomsträning/tävling

• 1000 personer har under 2016 inkluderats via insatser av det tillfälliga flyktingstödet på 600 000 tusen. 35 idrottsföreningar har fått ekonomiskt stöd för att inkludera i ordinarie verksamhet. Satsningen fortsätter 2017

• Extra satsning på marknadsföring av SM arrangemang har skett under 2016

• Utökade sommarlovsaktiviteter med hjälp av MUCF pengar. Extra pengar 200 000 kr för idrottsaktiviteter. Broschyr gick ut till samtliga hushåll med barn i ålder 6-15 år. Med ordinarie sommarlovsaktiviteter som ex. Try-it och extra aktiviteter nåddes 2500 barn och ungdomar

• En jämnställdhetsanalys har gjorts under 2016 baserat upp uppgifter från 2015. Rapporten visar en positiv utveckling mellan åren 2010-2015, framförallt gällande den ekonomiska fördelningen mellan könen.

• Studie genomförd inom 10 föreningar visar att elitsatsning inte sker innan 12 års ålder

• Idéforum har genomförts enligt handlingsplan med fokus på det mångkulturella Västerås

• Under årets idrottsgala firandes 87 seniormedaljörer som tagit SM guld eller högre internationell medalj (NM, EM, VM, OS). 5 elitidrottsstipendium delades ut på vardera 25 000 kr

• Hbtq kunskap för idrottsföreningar ingår i ordinarie utbildningar hos SISU från 2016. Idrottstält vid regnbågstorget samt deltagande i Prideparaden skedde under 2016

• Röda avgångar vid hyra av anläggningar finns från hösten 2016

• Fritidsbanken har planerats under hösten 2016. Fritidsbanken är som ett bibliotek, fast istället för böcker lånas utrustning för aktivt idrott och fritid. Startar i februari 2017

• Midnattsfotboll har via barnlotsmedel genomförts för ca 70 ungdomar i utanförskap under hösten 2016 med fortsättning våren 2017

• Utbildningar för ledare, styrelser och ungdomar

• Antalet medlemmar inom idrottsföreningar ökar i större grad än aktivitetstillfällen vilket kan tyda på att aktiviteten om samsyn att barn och ungdomar ska kunna hålla på med flera idrotter samtidigt börjar få genomslagskraft.

• Evenemangsstrategi är framtagen under 2016

• Mälardalens Högskola har presenterat ett nytt arbetssätt med studievägledare för att hjälpa elitidrottare att på ett bättre sätt nå sina utbildnings- och idrottsmål.

• Inkludering av personer med funktionsnedsättning i idrottsföreningar

• Idrott genom hela livet ingår i uppdraget till Västmanlands Idrottsförbund.

• Föreningar har subvention på anläggningshyran vid ungdomscuper och möjlighet att söka subvention av bussresor och fria bad vid ungdomsevenemang

·  Nytt tillgängligt ridhus. Nytt badhus är under uppbyggnad med start 2019, ny innebandyarena är under planering, vision Rocklundaområdet pågår

·  Satsning på synliggöra våra friluftsområden från 2017

·  Öka vattensäkerhet och simkunnighet hos nyanlända var en satsning 2016

·  Cykelkunskap och trafiksäkerhet hos nyanlända 2017

·  Konstsnöspår är inne på tredje säsongen

Umeå
(Outi Krekula, konsulent idrott och hälsa)
1b) Vi har inget särskilt idrottspolitiskt program. Frågorna som rör fritidsområdet där idrotten är inkluderad vävs in i kommunens övergripande mål och visioner.

2) -

3) -

4) Barn och ungdomsidrotten är prioriterad men det utesluter inte en satsning även på eliten.

5) Vi har riktade bidrag som möjliggör satsningar inom respektive områden. Kommunen är inte genomförare utan möjliggörare. Sedan är det civilsamhället som är genomförare med stöd från kommunen.

Uppsala
(Sten Larsson, idrotts- och fritidssamordnare)
1a) Kommunen har en rad olika styrdokument inom många olika områden, bland annat idrott och fritid. Programmet utgår från kommunens vision, och verksamhetsspecifika styrdokument. Syftet är att för kommunens samtliga nämnder, styrelser, förvaltningar och bolag, ange kommunens gemensamma inriktning för allt det arbete som på något sätt rör Uppsalabornas fria tid i Uppsala kommun.

2) 2015 och gäller till och med 2022.

3) Idrotts- och fritidspolitik gäller alla Uppsalabor liksom i princip alla typer av fritidsaktiviteter. Möjligheterna till en aktiv fritid är en välfärdsfråga och utgör en starkt bidragande faktor för god folkhälsa och livskvalitet liksom för kommunens attraktivitet. I Uppsala kommun är jämlika och jämställda förutsättningar för idrott- och fritid därför en självklar del av samhällsplaneringen på alla nivåer och i alla skeden. Programmet behandlar också kommunens fysiska planering.

4) -

5) –

Luleå
(Helén Wiklund Wårell, fritidschef)
1a) Idrottspolitiska programmet är en del av kommunens översikts- och utvecklingsplan, som är uppdelad i sex program. Det innebär att det är antaget av kommunfullmäktige, inte ”bara” av facknämnd. Syftet är att peka på de områden vi anser vara särskilt viktiga samt vad vi ska göra fram till 2020.

2) Antogs 2013 och beslut om revidering tas i år inför kommande mandatperiod.

3) Att det är en del av vår ÖP/utvecklingsplan. Vet ingen annan kommun som har gjort en ÖP på det sätt som Luleå gjort. Vårt idrottspolitiska program är en del av programmet ”Rum för möten”.

4) Skulle säga att våra satsningar hittills varit på elit och bredd. Sedan är det ju flytande beroende på hur man ser på det. Anläggningarna används ju för både och.

5) Breddidrott: ny fullstor sporthall med publik 450-500 pers. klar hösten-17, Södra Strand och Södra Vinterstrand, Sportoteket, förbättringar för snötillverkning Måttsund (utförsåkning).

Spontanidrott: spontanidrottsyta tennis och basket, MTB-bana

Bredd och elit: ny gymnastikhall klar hösten-19/våren-20, översyn av alla bidrag och ingångarna till kommunen med målet ”En dörr in”
 

Elit: marknadsföringsavtal med Luleå Hockey/MSSK

Idrottsturism: Landskamper i basket damer/herrar EM-kval, KPN Grand Prix skridsko 2017 (holländska skridskoförbundet arrangerar maraton), söker ev SM-veckan vinter 2020 (politiskt beslut om att söka ännu ej taget), framtagning av en evenemangsstrategi

Solna
(Kennet Siverling, kultur och fritid)
1b) Vi har inget idrottspolitiskt program utan vi använder oss i huvudsak av budget med politiska mål och verksamhetsplaner som styrmedel i Solna.

2) -

3) -

4) Målen är tydligt prioriterande mot barn och ungdomar. Vi gör ingen skillnad mellan pojkar och flickor. Taxor sätts med högre avgifter för senioridrott och för idrott med behov av publika anläggningar. Endast anläggningar av ”breddkaraktär” har uppförts de senaste 20 åren. Friends Arena som Solna tidigare var delägare i lämnas utanför detta.

5)
Breddidrott:

Ytterligare en ishall byggs, invigs under 2017. En ny sporthall uppfördes 2014/2015 ägd av Solna stad. En ny idrottshall byggs av en friskola och hyrs av staden utanför skoltid (klar 2017). Solna har endast Konstgräs som underlag (många med värme) för att öka nyttjandet på fotbollsplaner. En ny simhall planeras i samverkan med näringslivet och uppförandet av ett större kontorshus. En ytterligare femmanna konstgräsplan byggs under 2017

Spontanidrott:

Kultur- och fritidsförvaltning, Skolan och Teknisk förvaltning arbetar tillsammans för att i första hand inom ramen för befintliga skolgårdar och befintliga små fotbollsplaner utveckla dessa till moderna spontanidrottsytor med bl.a konstgräs. Några helt nya spontanidrottsplaner har också uppförts senaste åren i samband med tillkomst av nya skolor och ytterligare nya är planerade. Mellan 30-40 spontanidrottsplatser finns för närvarande inom detta system.

Det finns ett politiskt mål om att en plan ska tas fram för utegym i staden (lämpliga platser skall ses ut utöver redan befintliga).

Promenadstråk runt Råstasjön, som används av såväl gående som springande motionärer, kommer nu att bli naturreservat bland annat till skydd för det rörliga friluftslivet. Motionslopp genomförs också.

Idrottsturism:

 Solna följer idrottsturismen genom att delta i olika undersökningar kring Turistekonomiskt utfall. Exempel på idrottsevenemang av regional, nationell och internationell karaktär är:

Lennart Johansson Academy Trophy med ca 5 000 besökare, väldigt många inresta, ca 1900 hotellnätter och ca 22 000 internationella tittare via webbsändning. Allsvenska fotbollsmatcher och Landskamper i fotboll på Friends arena fyller hotell och restauranger. I maj spelas UEFA Europa League finalen på Friends Arena med extremt hög internationell profil. Internationell handikapptävling genomförs årligen i Solna. I det regionala formatet genomförs publika matcher/evenemang i Basket, Handboll, Innebandy, Amerikansk fotboll, simning, bandy, konståkning, hockey m.m. Idrottsdag i Haga/Prins Daniels lopp, Sveriges största prova på dag genomförs tillsammans med RF, Stockholm- och Solna stad med ca 20 000 besökare.

Elitidrott

Solna har inte genomfört investeringar för senior elitidrott. Solna gymnasium är ett av landets ledande idrottsgymnasier med en stor andel NIU idrottare. Flera av Solnas föreningar har ungdomsverksamhet på mycket hög nivå. Det pågår därför en ständig utveckling av stadens befintliga idrottsanläggningar för att möta behoven från duktiga idrottsungdomar. Exempel är anpassade omklädningsrum, lokaler för fysträning, lokaler för tränare och ledare, FIFA godkända konstgräs, träningsmöjligheter under hela året m.m.

Jönköping
(Martin Funck, enhetschef föreningsservice)
1a) Har ett visionsdokument för fritidspolitiken 2012-2018. Under 2014 slogs kultur och fritid samman till en gemensam förvaltning, därför beslutades det under hösten 2016 att ta fram en ”plan för idrott” som ska gälla för kultur- och fritidsförvaltningen och för kommunen. Planen ska gälla 2018-2022. Processen med att ta fram den nya planen är påbörjad och den kommer utgå ifrån våra idrottsföreningars och kommunens befintliga och framtida behov.
2) Revidering klar 2018
3) Det kommande programmet tas fram med en hög delaktighet från föreningsliv, allmänhet och politik genom fysiska och digitala dialogformer.  

4) Kommunen har en klar viljeinriktning att styra medel via bidrag och andra typer av stöd till barn- och ungdomsverksamhet. Majoriteten av de 26 miljoner som årligen går ut i bidrag till föreningslivet är till barn- och ungdomsverksamhet. Det är endast föreningar som har verksamhet för åldrarna 7-25 år som har åtkomst till alla de bidrag som kommunen förfogar över. Arbetet i Jönköpings kommun utvärderas årligen genom enkäten Ung livsstil. Resultaten i enkäten styr till viss del insatserna. Av alla de kommuner som genomfört enkäten så är Jönköping den enda kommun som ökar i antalet föreningsaktiva barn och ungdomar – en viktig indikation på att föreningslivet och framför allt barn- och ungdomsidrotten i kommunen får goda förutsättningar att utvecklas.

Spontanidrotten har alltid varit viktig i Jönköping. Det finns ca: 300 spontanidrottsytor i kommunen. Som spontanidrottsytor räknar vi allt från beachvolleybollplaner till pumptracks, skateytor osv. Ytorna följs upp av en särskild grupp som består av representanter från kultur- och fritid, stadbyggnadsutvecklingen och tekniska kontoret. Gruppen tar emot önskemål från kommuninvånarna och samordnar insatser och ekonomi kring såväl nybyggnationer som renoveringar. Det sker också dialog med stadsbyggnadsutvecklingen gällande Södra Munksjön och Munksjöstrand för att i dessa områden också inkludera aktivitetsytor för allmänheten och för att anpassa byggnationer till framtida behov kopplat till rodd, segling och vattenskidor där Munksjön utgör deras tränings- och evenemangsarena

Friluftsliv ligger också högt upp på agendan. Jönköpings kommun är enligt Naturvårdsverkets ranking en av de 5 bästa friluftskommunerna i landet. Det finns ett program framtaget för friluftsliv och en anställd friluftsstrateg. Programmet för friluftsliv innehåller bland annat frågor kring bevarandet och utvecklingen av tätortsnära natur, tillgänglighet, friluftsliv för unga, kulturhistoria, kunskapsspridning och kommunikation. Programmet revideras också under 2017 och ska synkas med planen för idrott.

5) Breddidrott:

Under 2016 har grundstödet till det lokala föreningslivet på 26 miljoner kompletterats med 11,5 miljoner. 10 milj. har avsatts för att byta alla gamla armaturer i föreningarnas motionsspår till LED-belysning. Detta är en stor miljö- och energieffektiviseringsåtgärd som kommer att avlasta berörda föreningar i många år framöver. 1,5 miljoner i extra stöd har gått till ridsporten för att möta de eftersatta behov som finns kopplat till deras anläggningar. Endast föreningar med ridskoleverksamhet har fått möjlighet att söka pengarna då 7- 25 åringar prioriteras i kommunen.

Under 2016 har kommunen tagit beslut om att utöka det så viktiga aktivitetsbidraget (ålder 7-25) med 400.000 kr. Ersättningen/tillfälle höjs och samtidigt öppnar kommunen upp för att föreningar ska kunna redovisa deltagare utför kommungränsen, något som tidigare inte varit möjligt. Bredden på bidragen som föreningarna kan söka är stor. Det finns möjligheter att söka för utvecklingsinsatser, insatser för funktionsnedsatta, arrangemang, ledarutvecklingsbidrag, investeringar i anläggningar och driftbidrag. Det delas ut årliga stipendier till Årets ungdomsledare. Under året har det också tagits fram en värdegrund som ska vara gemensam för alla bidragsberättigade föreningar.

Jönköpings kommuns stöd till SISU Idrottsutbildarna i Småland är kraftfullt i förhållande till alla andra kommuner i Sverige. 1.8 miljoner årligen. Samarbetet med SISU inbegriper inte bara ekonomisk stöttning utan samverkan på operativ nivå är mycket väl utvecklad och numera också formaliserad från och med 2017 via ett nytt avtal och kontinuerlig dialog.

Spontanidrott

Det finns ca: 300 spontanidrottsytor i kommunen. Som spontanidrottsytor räknar vi allt från beachvolleybollplaner till pumptracks, skateytor osv. Ytorna följs upp av en särskild grupp som består av representanter från kultur- och fritid, stadbyggnadsutvecklingen och tekniska kontoret. Gruppen tar emot önskemål från kommuninvånarna och samordnar insatser och ekonomi kring såväl nybyggnationer som renoveringar. Det sker också dialog kring stadsbyggnadsutveckling gällande Södra Munksjön och Munksjöstrand för att i dessa områden också inkludera aktivitetsytor för allmänheten och för att anpassa byggnationer till framtida behov kopplat till rodd, segling och vattenskidor där Munksjön utgör deras tränings- och evenemangsarena. Under 2016 färdigställdes kommunens första hinderbana (400m 9 hinder) som kan nyttjas av både allmänhet och föreningsliv.

Arrangemang/Idrottsturism

Jönköpings kommuns kultur och fritidsförvaltning har ett tätt samarbete med Destination Jönköping AB när det gäller arrangemang. Jönköpings kommun var under 2016 basen för inte mindre än fyra stora internationella evenemang, EM i mountainbike, VM i Muai Thai, EM i barfotaåkning och Ironman 70.3. Under 2016 har även Elmia Horseshow arrangerats som innehöll högklassiga tävlingar, utställningar, föreläsningar och utgjorde en mötesplats för alla ridsportsentusiaster i Sverige.

Under 2017 kommer följande genomföras: Landskamp i handboll Sverige- Norge i handboll. SM i curling (alla grenar), Ironman 70.3, SM i Kanot, SM i Bowling, Sm i simning, SM i golf, J-18 SM i volleyboll. Till sommaren kommer SM i rodd, allsvenskan i segling, Rapha 12 Hills, Jönköping Marathon (ett nystartat lopp som redan är ett av Sveriges största löpevent) gå av stapeln under en och samma vecka och då väljer kommunen tillsammans med Destination Jönköping Ab och Jönköping City AB att lyfta denna vecka till ett stort samlat arrangemang som förstärks med artistuppträdanden, prova på aktiviteter och en internationell matmarknad.

 Svenska cykelförbundet har under 2017 träffat Jönköpings kommun för att diskutera en etablering av ett svenskt cykelcentrum i kommunen. Parallellt med dessa diskussioner arbetar förvaltningen med att märka ut och ta fram nya leder för MTB-cykling och tillsammans med Sandagymnasiet ansöka om ett nationellt cykelgymnasie, utveckla cykeltävlingar, arrangemang och anläggningar, allt för att skapa en så bra cykeldestination som möjligt. Under 2017 har Jönköpings kommun, tillsammans med lokala roddföreningar blivit utsedda att arrangera universitets EM i rodd 2019.

Elitidrott

 Elitidrotten stöttar kommunen genom de arrangemang som nämns ovan då det oftast är etablerade föreningar med verksamhet från bredd till elit som står som arrangörer. Kommunen har också dialog med elitföreningarna kopplat till anläggningar då elitföreningarna får stöd och hjälp vid byggnation av anläggningar men också med bidrag till den kontinuerliga driften.

Halmstad
(Sofia Persson , föreningsutvecklare, idrotts- och fritidsavdelningen).
1b) Halmstads kommun har inget idrottspolitiskt program i dagsläget, men ett liknande program är under arbete inom ramen för projektet Halmstad Idrottsstaden.

Halmstad är en högt rankad idrottskommun.  I den senaste rankingen som Sport och Affärer gjort är Halmstad placerade på plats 14 avseende huvudlistan och nummer två avseende breddidrotten. Dock är potentialen mycket större. Bedömningen är att denna potential kan frigöras genom en tydligare idrottsverksamhet i kommunen som bedrivs i samverkan med andra parter.

2) Projektet Halmstad Idrottsstaden startade under 2015 med ett övergripande projektmål att tydliggöra en målbild för hur Halmstad kan utvecklas som idrottsstad. Målbilden ska vara klar under 2017.

3) Vad är unikt med/utmärker ert programinnehåll?

Projektmålet syftar till att ta fram en målbild som inkluderar följande perspektiv:

·         idrott som medel för inkludering

·         främjande av organiserad spontanidrott

·         samverkan mellan grundskolor/gymnasieskolor och idrottsföreningar om breddidrott

·         samverkan med Högskolan i Halmstad om elitidrott

·         hantering av lägerverksamhet för att främja breddidrott och elitidrott

·         hantering av idrottsevenemang för att främja breddidrott och elitidrott

 4) Utgångspunkter för Halmstads kommun och projektet Halmstad Idrottsstaden grundar sig i tänket att en framgångsrik idrottskommun har en omfattande bredd och en framgångsrik elit. Kommunfullmäktige antog 2015 följande i Planeringsdirektiv med budget 2016-2018:

En stimulerande fritid

”Kommunen har skyldighet att behandla och bemöta sina invånare lika och dess verksamhet ska inte gynna eller missgynna någon på grund av exempelvis kön, etnicitet eller sexuell läggning. Vi vill att alla barn och ungdomar ska ha samma möjligheter att utöva sina respektive fritidsaktiviteter oberoende av kön. Detta gäller såväl sport- som kultur- och övriga fritidsaktiviteter. För att fler barn och ungdomar ska kunna utöva en idrott menar vi att det är viktigt att föreningarna skapar möjligheter även för de något äldre barnen att börja med en ny idrott. Det ska inte krävas att du börjar elitsatsa på din idrott i tioårsåldern för att du ska kunna vara aktiv i en förening. För oss är det viktigt att föreningsidrotten är tillgänglig så att fler kan börja med en ny idrott under tonåren utan att elitsatsa. [1]”

Kommunfullmäktige antog sedan under 2016 följande Planeringsdirektiv med budget 2017-2019: Livskvalitet

”På fritiden ska Halmstadsborna ha tillgång till ett rikt och brett kultur- och föreningsliv. Vi vill skapa förutsättningar för föreningarnas fortlevnad. Halmstad ska vara en upplevelsestad året runt, som både Halmstadbor och besökare kan njuta av.

Vi vill ha ett levande Halmstad med ett brett föreningsliv. Föreningslivet skapar sammanhang och en meningsfull fritid för många unga och ger dessutom en bättre folkhälsa. Allas möjlighet till fritidsaktiviteter bygger på ett starkt föreningsliv, välanpassade lokaler, goda förbindelser samt ett stort frivilligt engagemang. Föreningslivet kan även vara ett stort stöd i integrationsprocesser för nya Halmstadsbor.

Halmstads kommun har ett omfattande stöd till föreningslivet, bland annat i form av nolltaxa för barn och ungdomar.

5) Exempel på satsningar som gjorts:

·         Utökade föreningsbidrag för att främja nya idrotter och drop- in verksamhet.

·         Fler spontanytor/aktivitetsytor runt om i kommunen

·         Olympic Day

·         #aktivsommar

·         Utveckling av lägerorganisationen

·         Spontanaktiviteter på Halmstad Arena för nyanlända

·         Upprustning Örjans Vall

Exempel på satsningar som kommer att göras:

·         Stadium Sports Camp

·         Större evenemang, ex. bordtennis- VM

Östersund
(Bert-Olof Zackrisson, kultur och fritidsförvaltningen)
1a) Syftet är att ange mål och visioner för fortsatt utveckling av kommunens idrottspolitik. Strategiska utvecklingsområden är: tillgång/tillgänglighet, jämställdhet, elitidrott/underhållning/turism, stöd till anläggningar/bidrag, bemötande/kompetens och inflytande/samverkan

2) Skulle ha reviderats 2014, men av olika skäl sköts revideringsarbetet upp varför det ursprungliga programmet fortfarande gäller.

3) Har förutom starka och tydliga kopplingar till arbetet för folkhälsa och jämställdhetsarbetet, även en inriktning på nära samverkan mellan idrottsrörelsen och kommunen. Vintersport är prioriterat för att kommunen ska kunna ha de bästa förutsättningarna när det gäller standard på anläggningar och möjligheter till att anordna vintersportarrangemang på hög nivå. Utöver planen finns kommunens tillväxtprogram samt ny evenemangsstrategi.

4) Östersund satsar på såväl breddidrott som elitidrott. Anläggningar som kommunen bygger ska kunna fungera som basen i en bred barn- och ungdomsverksamhet för en idrottsförening samtidigt som föreningens elitsatsande A-lag har anläggningen som hemmaarena med en större publikkapacitet. Exempel på detta är kommunens anläggning  Östersund Arena, som invigdes i december 2013, har det uttalade syftet att kunna nyttjas av så många som möjligt. Anläggningen är en multiarena med många idrotter och innehåller en stor ishall för ishockey, konståkning, kälkhockey och evenmang, en träningshall för ishockey, konståkning och kälkhockey, en stor gymnastikhall, en ”off ice”-yta för motion och uppvärmning, utomhus en konstfrusen bandyplan, en cafeteria/restaurang, kanslilokaler för föreningar, dusch- och omklädningsrum samt förråd för föreningar.

När det gäller spontanidrott finns spontanidrottsplatser/ytor i anslutning till de flesta grundskolor inom kommunen med närliggande bostadsområden. Vid ett antal skolor har s k Kulan-anläggningar installerats. Inom kommunens samhällsbyggnadsförvaltning med bl a ansvar för parker finns 48 st "lekplaner" runt om i kommunen, varav 16 st är gräsplaner samt övriga planer i grus av olika kvalitet. Det ska också nämnas att kommunens bostadsbolag Östersundshem har anlagt flera spontanidrottsplatser (s k multiarenor) i anslutning till sina bostadsområden och planering av ytterligare spontanidrottsplatser pågår i anslutning till bostadsområden.

Östersunds kommun sponsrar flera idrottsföreningar, varav fler med elitidrott, med syfte att profilera Östersund, exempelvis ÖFK (Allsvenskan fotboll), Jämtland Basket (basketligan), ÖstersundÖDFF (damfotboll, elitettan), ÖSK (längdskidor), ÖFS (alpint), Biathlon Östersund (skidskytte), IBF Frösön (innebandy) och Brunflo Ryttarsällskap (ridsport). Föreningar har också varit med på evenemang där kommunen visar "bilden av Östersund", t ex under stadsfestivalen Storsjöyran och vid ÖFK:s hemma- och bortamatcher. Kommunen sponsrar även ungdomscuper/turneringar – exempelvis Storsjöcupen (fotboll) och Folksam Cup (längdskidor). På strategiskt placerade plexitavlor citeras kända idrottsprofiler (Helena Ekholm, Daniel Richardsson, Emil Jönsson, Anna Haag) hur de ser på Östersund.

5) Spontanidrottsplatser/ytor finns i anslutning till de flesta grundskolor inom kommunen med närliggande bostadsområden. Vid ett antal skolor har s k Kulan-anläggningar installerats. Inom kommunens samhällsbyggnadsförvaltning med bl a ansvar för parker finns 48 st "lekplaner" runt om i kommunen, varav 16 st är gräsplaner samt övriga planer i grus av olika kvalitet. Det ska också nämnas att kommunens bostadsbolag Östersundshem har anlagt flera spontanidrottsplatser (s k multiarenor) i anslutning till sina bostadsområden. Planering av ytterligare idrottsplatser i anslutning till nya bostadsområden.

Kommunens har gjort följande investeringar de senaste åren:

-till- och ombyggnad av Sporthallen med ny A-hall för exempelvis matcher i Basketligan herrar och Dambasketligan

-fortsatt utveckling av Östersunds skidstadion för att kunna ta emot VC i längd samt VM i Skidskytte (2019)

-till- och ombyggnad av slalombacken Litsbacken, projektering genomförs 2017 och åtgärder planeras genomföras 2018

-Frösö Ridcenter: åtgärder i befintliga ridhallar samt ny servicebyggnad, med café, läktare, utrymmen för kontor, övernattning m m

-löpande utveckling av Gustavsbergsbacken och Ladängen (slalombackar på Frösön), för att kunna tidigareläggare snöproduktionen

-nya konstgräsplaner, investering i ny konstgräsplan sker 2017, ytterligare två ligger i plan för 2018 och 2020 plus utläggning av begagnad konstgräsmatta från Jämtkraft Arenas A-plan

-anpassningar i flera av arenorna för att möjliggöra fler kommersiella intäkter för föreningar och bolag

-anpassningar i skolor för att de ska kunna fungera som övernattningslokaler i samband med cuper och andra arrangemang

-investeringar i ett antal utegym planeras 2017-2019

-investeringar i cykelleder och cykelnedfarter i Gustavsbergsbacken (slalombacke på Frösön) genomförs 2017-2018

-planering för kommande investeringar i det rörliga friluftslivet genomförs nu genom framtagande av program för friluftsliv. Här sker parallellt ett arbete med friluftsområdet Bynäset (tidigare en låst del med tidigare militärmark inom F4) och investeringar i Lit utifrån dialoger (Open Space) med barn och unga i Lit.

Falun
(Hampus Olofsson, utvecklingsstrateg) 

1b) Arbete påbörjat under 2016 för att ta fram ett program baserat på vårt Folkhälsoprogram. I detta kommande Idrottspolitiska program är fokus på att skapa jämlika villkor för våra medborgare att få en god hälsa

4 och 5) De senaste åren har huvudfokus legat på att åstadkomma en attraktiv och väl fungerande skatepark. I dag finns spontanidrottsplatser i form av bollplaner (ca 20st), isplaner (ca 12st), utegym (1st), skatepark (1st).

Vi har ett stort utbud av motionsspår för skidåkning och fina cykelleder, genom att tillföra resurser/stöd till föreningsliv och ideella krafter har vi under 2016 utvecklat nya cykelleder och genomfört stora underhåll på motionsspår.

 Falu kommun arbetar strategiskt (del av vår kommunikationsstrategi) med lokala föreningar och nationella specialidrottsförbund för att åstadkomma evenemang som bidrar till att ge en positiv bild av ett aktivt Falun. Vi tillför resurser/stöd till arrangörer för att möjliggöra hållbar ekonomi för evenemangen. Vi har satsat på att paketera träningsläger som produkt under året och är idag i hamn och har gjort klart med lands- och ungdomslag (på förbundsnivå)för läger under sommarhalvåret. Här lyfter vi styrkan med Lugnet som destination med allt inom 500 meter. Lagen erbjuds olika boende former, möjlighet till tester i lab. av absolut toppklass (DSA/LIVI), en arena som bjuder alla tänkbara träningsmöjligheter. Vi erbjuder föreläsningar och träningsupplägg från tränare med lång och bred internationell erfarenhet och lagen har också möjlighet till fysio/rehab på plats.

Eskilstuna
(Anette Pallhed, chef admin. och kommunikation kultur och fritid)
1a) Planens syfte att är styra inriktning för idrotten i kommunen, främst det som avser kommunens egen verksamhet (infrastruktur och bidrag) men även föreningslivets verksamhet, t.ex. arbetet med jämställdhet.  

2) 2011. Den reviderade planen antogs 9 feb 2017 i kommunfullmäktige. Planen gäller för hela kommunkoncernen.

3) Det som är unikt med den reviderade planen är att den har en bredd som täcker in många delar av idrott och folkhälsa. Barnrättsperspektiv, Stärka olika gruppers folkhälsa med mer fysisk aktivitet, Mer fysisk aktivitet i skolan, Berör i princip alla förvaltningar och flera bolag inom kommunkoncernen som är ansvariga för att genomföra olika aktiviteter som är kopplade till måluppfyllelsen, Samverkan mellan olika aktörer för en god folkhälsa och Aktiviteter 

4) Inriktningen är ett folkhälsoperspektiv, det övergripande målet är att fler invånare ska ha möjlighet att idrotta och motioner utifrån sina egna villkor.

Idrott är också en av sex huvudpositioner i varumärkeskonceptet EskilstunaEvolution. Vi kommunicerar budskapet ”Eskilstuna gör IdrottsEvolution” och leder hela tiden huvudbudskapet Idrottsevolution i bevis genom storytelling i olika kanaler.

5) Junior-EM i friidrott  2015 (idrottsturism). I Eskilstuna står miljö och hållbarhet högt upp på agendan och evenemanget fick pris som världens mest hållbara friidrottsevent (IAAF Sustainable Development Award) och motsvarande pris av europeiska friidrottsförbundet.

- Skjulstahallen, en lagerbyggnad har omvandlats till idrottshall för bredd- och skolidrott. Invigdes 2015.

- Nytt badhus med fokus på familjebad, bra möjligheter för föreningsliv och skola. Invigdes 2016. (breddidrott)

- Ny arena för idrott, mässor, konserter och andra evenemang, en satsning för både bredd och elit. (idrottsturism-evenemang). Invigs juni 2017.

- Utveckling av Vilsta friluftsområde, bland annat konstsnöspår (även för allmänheten) som är avgiftsfria för barn upp till 18. Mountainbikespår, förbättrade ridstigar. Planering pågår av fler insatser.

- Ombyggnation av Tunavallen (elit)

- Allaktivitetspark i Skiftinge som ska stimulera till rörelse och aktivitet för både barn och vuxna. (spontanidrott)

- Friidrotts SM 2018 (elit och idrottsturism)

- Kommunen har samverkansavtal med alla elitföreningar (Eskilstuna gymnastikförening, Eskilstuna United, Eskilstuna Guif, Smederna Speedway, AFC Eskilstuna och Eskilstuna friidrott), vilka förbinder sig att marknadsföra Varumärket Eskilstuna och huvudbudskapet Eskilstuna gör idrottsevolution.

- Eskilstuna är en av de kommuner som tagit emot flest antal asylsökande, ensamkommande flyktingbarn och flyktingar som har fått sitt uppehållstillstånd, och har därför en omfattande verksamhet för integration. Stöttas av kommunens olika bidragsformer

- Idrott för alla och Öppen idrott är satsningar på spontanidrott i samverkan med föreningslivet. Dessutom arbetar kommunens ungdomsverksamhet/ fritidsgårdar med att skapa möjligheter till idrottande för icke föreningsanslutna

- Eskilstuna har en evenemangsstrategi som beslutades 2014. Där fastslås ett mål om att genomföra sex nationella/internationella evenemang och ett stort nationellt och internationellt evenemang årligen. Det ska också värvas minst fyra unika och nyskapande evenemang.

Sundbyberg
(Johan Storåkers, ordförande kultur och fritidsnämnden)

1a) Syftet är att idrottsideologiskt sätta en övergripande agenda för hur vi ser att stadens största folkrörelse bör bedriva sin verksamhet för att få kommunalt stöd. Vi går inte in på detaljer vilket vore otänkbart med tanke på att idrotten är en självständig folkrörelse.

2) 2016. Har ännu inte bestämt när det ska revideras.

3) Mycket konkret idrottsideologi utan att programmet har blivit för långt. Programmet ska nämligen locka brett till läsning. Vi resonerar om olika saker som t.ex. riktlinjer för barn- och ungdomsidrott i enligt med Riksidrottsförbundets tankar, idrott för hela livet, om anläggningsfrågorna och samverkan mellan den lokala idrotten samt skolan. Vidare tar vi upp ämnen som integration, jämställdhet och inkludering.

4) Vårt idrottspolitik är främst inriktad på breddidrott inom ramen för spontan utövning, verksamhet i skolan och i föreningar, Våra prioriterade grupper är:

1.      barn och unga 7-20 år

2.      personer med funktionshinder

3.      människor som uppbär pension

Detta innebär inte att vi inte ser positivt på idrott för andra grupper av medborgare, men med begränsade resurser måste vi göra vissa prioriteringar. Våra satsningar på anläggningar i form av spontanidrottsplatser, hallar, större idrottsplatser och tillgänglig skog samt annan mark kommer alla invånare till del. Det lokala idrottslivet gör Sundbyberg starkare!

5) Vi har byggt en hel del näridrottsplatser under senare år. Ofta kommer idrotten sent in i stadsbyggnadsprocessen i Sveriges kommuner och därför är det viktigt att vi idrottspolitiker är på tårna och påverkar samhällsplaneringen i tillräckligt god tid. Till exempel invigde vi före jul en näridrottsplats på is i enlighet med ishockeylegenden Anders Hedbergs koncept Isbiten. För närvarande håller vi på att planera en större satsning på anläggningar. Denna satsning kommer vi att presentera under år 2017.  Först ut blir en eller flera nya ishallar. Inom ramen för denna större anläggningsplanering, men även om andra idrottsideologiska frågor, har vi en ständig dialog med det lokala föreningslivet. Staden ska skapa goda förutsättningar men det är alla fantastiska krafter i den lokala folkrörelseverksamheten som genomför det viktiga arbetet i vardagen. Sundbybergs idrottsliv lyfter vi tillsammans.

De här viktiga frågorna fortsätter att speglas under årets seminarium Professionell idrott i Jönköping den andra oktober.

Datum: 2017-03-10