RAPPORT FRÅN PROFESSIONELL IDROTT 2016 I VÄXJÖ

 Professionell Idrott har växt fram till en mötesplats som erbjuder en heltäckande bild över idrottens status inom områden som regional- och kommunal utveckling, evenemang, sponsring, forskning, integration, arenor och idrottsanläggningar. Den nionde upplagan arrangerades i Växjö Konserthus den 3 oktober och samlade runt 180 deltagare från kommuner, destinationer, näringslivet och inte minst idrottens olika funktioner. Det blev som vanligt en kunskapsfylld dag och en nervig väntan på resultatet i rankingen över Sveriges bästa idrottskommuner.

 Växjö kommun slog an en sträng genom att visa filmen ”Allt är möjligt” med låten ”Anything is possible” . Kultur och Fritidsnämndens ordförande, Eva Johansson (C) hälsade alla välkomna och kunde lämna över till moderatorn Lennart Ekdal som anlänt från sin sommarstuga på småländska höglandet. Riksidrottsförbundets ordförande Björn Eriksson kom direkt från en helg fylld av en polemik med kulturminister Alice Bah Kuhnke om huruvida E-sport är att betraktas som en sport. (När den samlade åskådarmassan fick ge sin synpunkt och räckte upp handen i frågan blev resultatet fifty-fifty).

RIKSIDROTTSFÖRBUNDET
  Björn Eriksson är bas för en folkrörelse som omfattar 3,2 miljoner människor, 600 000 ledare och 22 000 föreningar. Den tidigare rikspolischefen och generaldirektören Tullverket konstaterade på politiskt manér om idrottens tillstånd: ”Jag är stolt, men inte nöjd”.

 Läget i idrottsrörelsen kan ses som ett mynt. På myntets plussida finns frågor som att evenemang numera ingår i Sveriges exportstrategi och att idrotten numera har egna arbetsmarknadspolitiska medel att förfoga över själva. På minussidan finns långsam utveckling inom jämställdhetsarbetet som inte kommer uppnå de av RF uppsatta målen till 2017. Problemområden som dopning, fixade matcher och huliganism kvarstår. Stora utmaningar är barnperspektivet där specialidrottsförbunden vill att RF är tydligare i sin ståndpunkt.

 På stundande Riksmötet 2017 i Karlstad kommer de stora frågorna handla om utvecklingsområden och vilka principer idrotten ska följa.

- Principer kan låta som tråkigt, men låt mig ge några exempel på principer. Hur många specialidrottsförbund vi kan vara inom RF. Idag är det 71 specialidrottsförbund, men hur ser det ut om det blir 150, 200 eller 250… Det väcker frågan om hur vi kan hitta former för att driva och organisera idrottande på annat sätt än vi gjort tidigare.

- Ni kan även ta principen om elitidrott. Idag är vi tre aktörer som stödjer elitidrotten, RF, SOK och Specialidrottsförbunden. Frågan är om det görs utifrån elitidrotten och idrottaren i centrum eller utifrån organisationernas intressen. Vi kanske ska se till att stödet går utifrån specialidrottsförbunden och med elitidrottaren i fokus, redogjorde Riksidrottsförbundets ordförande och fortsatte:

- En tredje princip är att vi har ett statligt stöd, och det uppgår till närmare två miljarder från staten tillsammans med massa pengar från kommunerna. Pengarna fördelas ut till idrotten via exakta matematiska modeller baserat på kvantitativa bedömningsgrunder. Vad skulle hända om vi flyttar fokus till en fördelningsmodell utifrån kvalitativa bedömningar likt man gör i finansdepartementet och i kommuner. Vad för kvalitativa områden ska vi då satsa på, och helt plötsligt öppnas det upp en helt ny värld, konstaterade Björn Eriksson.

VASALOPPET
Vasaloppet har sedan starten 1922 hamnat i särklass när det kommer till evenemang som katalysator för regional utveckling. Eva-Lena Frick tillträdde som vd vid årsskiftet kände den tidigare elitskidåkaren att hon har kommit hem efter en längre sejour som vd för klassikern Vätternrundan. Det handlar om att förvalta och förädla ett arv utifrån en bas med en sommar- och vintervecka som tillsammans samlar 100 000 deltagare. I pengar omsätter Vasaloppet 130 Mkr, varav sponsorer stoppar in 30 Mkr. Ur folkrörelsen kommer det enligt Handelns utredningsinstitut ut en turismekonomisk injektion på 315 Mkr (2012) till lokala näringslivet. Vasaloppets Marknads AB, ägt till hälften vardera av Sälens IF och IFK Mora Alliansföreningen, är en vinstmaskin till nytta för många:

- Jag är oerhört stolt över att vara del av något som ger ett årligt överskott på 20-25 miljoner till alla engagerade föreningar, Svenska Skidförbundet och Cykelförbundet, säger Eva-Lena Frick.
- Det känns bra att de medel som Vasaloppet genererar går till att utveckla bygden. Fotbollsklubben i Mora kunde anlägga en konstgräsplan öronmärkt för ungdomar genom pengar från Vasaloppet. Ett samhälle som Oxberg skulle varit en fäbod om Vasaloppet inte fanns och i somras kunde byns förening arrangera en simskola i en sjö. 45 barn som betalade 10 kronor för 3 veckors verksamhet. Vasaloppet gör en skillnad!

På framtidsagendan står digitalisering:
- Vi pratar mycket digitalt och har nyligen tillsatt en digital projektledare. Vasaloppet ska ligga i framkant i den digitala utvecklingen för att kunna engagera och aktivera ännu flera, avslutade Eva-Lena Frick.

FORSKNING
  Under Professionell Idrott fanns det som alltid ett forskningsblock. I år bestod laguppställningen från den akademiska världen av det äkta paret Emma Wood, doktor i evenemang vid Leeds University och Guy Masterman, ordförande för Sportakademin vid Sheffield Hallam University och professor vid Rysslands Internationella olympiska universitet.

Emma Wood pratade under rubriken ”Vikten av återskapade känslor under ett event och samspelet med minnet”.

- Min forskning handlar om hur sociala effekter av ett event uppstår. Vad är det i upplevelsen av ett event som skapar medborgarnas stolthet, känslan av acceptans och tillhörighet. Forskning visar att allt handlar om känslor och minnet av upplevelsen.

Guy Masterman talade om sponsring utifrån en lång erfarenhet av att följa olympiska partners engagemang och aktiveringar av OS. Hans forskning baseras på samspelet mellan ”fit” (associationen) och ”function” (funktionalitet) och sedan aktiveringen (kommunikationen och aktiveringen runt associationen och funktionen).
- Det måste finnas en koppling mellan sponsorn och evenemanget där båda ska betraktas som varumärken. Finns kopplingen och associationen gäller det att fokusera på vilken funktion sponsorn ska ha i evenemanget för att det ska upplevas relevant av evenemangets målgrupp, förklarade Masterson
- Om du tar Coca-Cola som tillverkar läsk finns det egentligen ingen naturlig koppling till OS mer än att de gjort det under lång tid. Under OS i Beijing genomförde Coca-Cola en utställning med flaskor där varje flaska kopplades till någon av alla hundratals olika regionala kulturer som finns i Kina. Det var ett önskemål från Kina som ville använda OS för att öppna upp sig för världen och nå ut med den kinesiska kulturen. På det sättet fick Coca-Cola en funktion som olympisk partner. Du kan också ta sponsorn som tog fram medel mot Zika-viruset i Rio eller Panasonic som sätter upp stora skärmar för att visa de populära idrotterna som folk inte kan få biljetter till. I alla fall har sponsorn en funktion och tillför OS något.

  Intressant är att makarnas forskning börjar sammanflätas när sofistikerad sponsring går mot att förstärka och möjliggöra människors intressen genom upplevelser av exempelvis evenemang. Det skapar i sin tur känslor som ändrar beteende och attityder till varumärken.

 I nästa nummer av Sport & Affärer kan ni läsa mer om det i en längre intervju med Emma Wood och Guy Masterson, det äkta paret sponsring och event.

SVERIGES FRÄMSTA IDROTTSKOMMUNER  En traditionell höjdpunkt under Professionell idrott är den årliga presentationen av Sveriges främsta Idrottskommuner – en ranking som växt i omfång och betydelse när fler kommuner arbetar strategiskt för att profilera sig med hjälp av idrott. Förutom huvudlistan koras även Sveriges bästa kommun i kategorierna ”elitidrott”, ”breddidrott” och ”event”.

 Peter Rohmée som gör analysen på uppdrag av Sport & Affärer och på grundval av de kriterier som tidningen satt, kunde skönja följande trender över en tioårsperiod:
- Under en tioårsperiod har kommunerna lagt större vikt vid utformande av idrottspolitiska program, spontanidrott har fått större vikt tillsammans med frågor som destinationsmarknadsföring och integration. Fler kommuner har utformat eventstrategier, men där vissa fortfarande saknar resurser för genomförande. Jag kan också se att stödet till breddidrotten har utvecklats till försöka att stödja nya idrotter och att fler kommuner ser över sina bidragsformer .

Så här blev resultatet och följande blev lyckliga vinnare:

Sveriges främsta idrottskommuner 2016
1. Karlstad
2. Stockholm
3. Linköping

Ur motiveringen: ”För sin styrka både som bredd- och elitidrottskommun. Använder idrotten som verktyg för sin destinationsmarknadsföring och sitt integrationsarbete. Har bra stödformer för nyanlända flyktingar. Har en målsättning att bli Sveriges fjärde bästa eventkommun. Har skapat en mycket tydlig och bra eventstrategi samt goda genomföranderesurser i den kommunala organisationen. Använder 0-taxa för sin ungdomsidrott. Populär boendeort.”


SPECIALUTNÄMNINGAR:


Sveriges främsta breddidrottskommun 2016:
1. Eskilstuna

”Genomför ett stort antal idrottsaktiviteter för ensamkommande ungdomar. Använder idrotten som verktyg för integration i socioekonomiskt utsatta områden. Bra tillgång till träningsanläggningar. Har byggt ett antal inom- och utomhusanläggningar under de senaste åren. Har bra spontanidrottsplatser.”


Sveriges främsta evenemangskommun 2016
1. Stockholm

Ur motiveringen: "Genomför varje år ett stort antal internationella idrottsevenemang inom många olika idrotter. Detta som en del av sin vision att utgöra "Norra Europas mest populära destination". Har under det senaste året inkluderat alpin skidåkning och en stor internationell simtävling - Swim Open Stockholm. Har norra Europas bästa arenor. Har en bra eventstrategi med starka genomföranderesurser. Bra samarbete med Friends Arena i Solna."



Sveriges främsta elitidrottskommun 2016
1. Åre

"En av Europas bästa skidorter. Har under det senaste året unnit ett tiotal SM-tecken i alpin skidåkning. Har landslagspersoner i Enduro, Mountainbike och alpint. Har tränings- och tävlingsmöjligheter i världsklass. Genomför VM i alpin skidåkning 2019.
Befolkningstal 11.000"


Klicka här för årets ranklista med samtliga motiveringar.

 

IDROTTSKOMMUNEN VÄXJÖ
  Växjö kommun hamnade på femte plats i årets kommunrankning och kan stoltsera med Arenastaden – ett område med bland annat fyra moderna hallar och anläggningar för ishockey, fotboll, friidrott och innebandy. Per Schöldberg, kommunalråd, berättade om resan från idé till arenastad som nu i nästa fas ska utvecklas till stadsdel i Växjö. Kommunalrådet kunde berätta att det var först vid tredje försöket som idéerna om utvecklingen i ett nedgånget industriområde kunde realiseras.

 Det första försöket var en märklig mix av en barägare och pensionsfonder som till sist synades i sömmarna av Smålandsposten. Det andra försöket var när norska koncernen Sten & Ström hade storskaliga planer på att kombinera kommersiella och idrottsliga intressen, där Lehman Brother-kraschen 2008 satte stopp för utvecklingsplanerna. Det var första när fyra klubbar tillsammans med kommunen satte sig ned det blev en praktisk genomförbar lösning i arenainvesteringar.

Investeringar i Arenastaden
Vida Arena (Växjö Lakers) 266 Mkr
Myresjöhus Arena – (Östers IK) 204 Mkr
Fort Knox Arena – (Växjö Vipers) 67 Mkr,
Telekonsult Arena – (Växjö Friidrottsklubb) 55 Mkr.

Per Schöldberg förklarade att samarbetsmodellen är enkel:

- Växjö kommun har agerat bank och lånat pengar till klubbarna som äger sina arenor genom egna fastighetsbolag.
- Vi kunde byggt och drivit arenor i kommunal regi. Men nu blev det en Smålandsmodell som omfattade klubbarna. Jag är övertygad om att vi fick mycket mer idrottsanläggning för pengarna än om kommunen hade gjort det helt själv. Visst har kommuen en risk på 600-700 miljoner i lån till klubbarna, men om vi jämför med hur vi bedrev idrottsstöd innan Arenastaden så har vi endast ökat med 20 miljoner.

Paul Herbertsson, planeringschef och Jessica Råhlin, fritidschef, tog över och redogjorde vidare för hur idrott tar ökad plats i stadsplaneringen i Växjö. Paul Herbertsson berättade om den nya visionen för Arenastaden som togs 2014 av Kommunfullmäktige med mål som fortsatt marktilldelning och byggnation, stöd för ny detaljplan med allmän plats och plats för 700 bostäder.

Jessica Råhlin kunde visa upp en satsning i den mest invandratäta Araby med en allaktivitetshall. I anläggningen pågår organiserad spontanidrott och kulturaktiviteter sju dagar i veckan där Växjöbostäder som äger många av hyreshusen och är en stor finansiär.
- Det här en satsning som görs för att nå nya grupper som inte är engagerade i föreningar, och det ser vi ett stort behov av framöver.

EVENEMANG

Under en punkt stod evenemangsutveckling på agendan. Intressant i sammanhanget var att Björn Eriksson pekade på hur Riksidrottsförbundet måste ha en balanserad syn på kommersiella aktörer som kliver in i idrotten och att de inte kan ses enbart som konkurrenter när det handlar om att få folk i rörelse. I dagens evenemangsvärld kan en kommun köpa in ett amerikanskt koncept och kommersiella aktörer som ToughViking och Iron Man erbjuda motionstävlingar.

SM-Veckan
RF har hakat på evenemangstrenden och tillsammans med specialidrottsförbunden gjort succé med SM-Veckan. Det visade sig vara ett genidrag att större och mindre idrottsförbund samlade sina svenska mästerskap till ett sommar och ett vinterevenemang. Första upplagorna av SM-Veckan arrangerades 2009 med nio sommaridrotter samlade i Malmö och fem vintersporter i Sundsvall. I år var motsvarande antal idrotter 15 i Piteå under Vinterveckan och i Norrköping samlades 46 idrotter under en vecka i början av juli.

 Numera står kommuner på kö för att få stå som värd och SM-Veckan är SVT:s största årligt återkommande produktion. Senast i Norrköping uppgick antalet deltagare och publik till 100 000 och genererade en beräknad Turismekonomisk omsättning på 61 Mkr.

- Idén till SM-Veckan kommer inte från RF utan den kläcktes av Ulf Karlsson, tidigare ordförande i Svenska Squashförbundet som ville samla alla racketsporter. I ett möte med Albert Svanberg så utökades idén till att samla flera idrotters SM-tävlingar. Det är glädjande och viktigt att idén kom från idrotten själva, sade Annika Nyqvist, projektledare på Riksidrottsförbundet för SM-Veckan.

- SM-Veckan gör att värdet på att ta ett SM-guld har ökat i status för flera idrotter. SVT bedriver public service genom att sända som ger mindre idrotter medial uppmärksamhet som inte annars syns. För kommuner finns både värden i kronor och ören i turismekonomisk omsättning, men också mjuka värden i stolthet hos invånarna att evenemanget genomförs deras stad. SM-veckan är en lokal angelägenhet och därför är det viktigt med stadsnära tävlingar. Sen är det regionalt i de effekter som uppstår och det är RF:s roll att göra det till en nationell angelägenhet. Där finns mer att göra, men grunden är det lokala.

Kommande värdkommuner för SM-Veckan är:
Söderhamn (vinter 2017)
Borås (sommar 2017)
Skellefteå (vinter 2018)
Helsingborg/Landskrona (sommar 2018)
Malmö (sommar 2019).
Ej utsedd (vinter 2019)
 

 Iron Man Kalmar

 Kalmar satsar allt mer på turister med sportintresse. Varje år investerar kommunen 3 miljoner kronor på evenemangen och får nästan 90 tillbaka. Det är osedvanligt bra utdelning, enligt kommunen själv. Sedan 5-6 år tillbaka satsar Kalmar alltså medvetet på idrottsturism. Framförallt är det uthållighetssporter som lockar, exempelvis Ironman som gick av stapeln i slutet av augusti. Inkomsterna från turism kopplat till sport växer för varje år. Kommunen satsar ungefär 3 miljoner varje år, varav 2,1 miljoner är för licensen till Ironman, och räknar med att turister spenderar omkring 85 miljoner kronor när de kommer till Kalmar. Det innebär att en satsad krona ger nästan 30 tillbaka.
 – Vi är väldigt nöjda med den avkastningen. Det ger skatteintäkter till vård, skola och omsorg eller till fler sportsatsningar. Jag tycker det är bra investerade pengar, säger Johan Göransson som är ansvarig för idrottsturism på Destination Kalmar.
 År 2015 har kommunen räknat fram att Ironman-veckan gav 41,5 miljoner kronor i turismintäkter. 

Ironman ett amerikanskt varumärke inom tävlingsformen triathlon.
 I Kalmar finns sedan fem år tillbaka Sveriges enda fullvärdiga Ironmantävling med distanserna 3,86 km simning, 180 km cykling och 42,2 km löpning. För deltagarna hägrar också 40 platser till den mytomspunna finalen på Hawaii. Skälet till Ironman Kalmar blev till var ett uthålligt kommunbearbetande av triatlethen Thomas Gustafsson.

- Ofta finns det en eldsjäl i bakgrunden och det här fallet är det Thomas Gustafsson som drivit på mot kommunen. När han startade tävlingen 1994 var det 64 deltagare. Efter vi att fått den officiella Iron Man-statusen var det 1600 deltagare som nu nått taket på 2700 anmälda, säger Johan Göransson, projektledare vid idrottsturism och evenemang vid Kalmar Kommun. 

- Vi tittar mycket på hur Vasaloppet har byggt sin tävling för att kunna utöka den på olika sätt. Att triathlonevenemang är ”big business” skvallrar siffrorna om.

 Bara startplatsen kostar 5 000 kronor och konsumeras till största delen av medelålders män med en snittinkomst på 712 000 kr. Deltagarna stannar i genomsnitt 4,3 dagar i samband med tävlingen och har ofta med sig flera medföljande som medför utsålda hotell i en radie på 7 mil från Kalmar. Lägg till att många köper en cykel för i storleksordningen 20 000 kr och våtdräkt för 3500 kr och det finns fog för att kalla den ”överklassport” som Lennart Ekdal beskrev sporten:

- Visst kan det ses som en överklassport. Samtidigt har det betytt mycket för folkhälsan i Kalmar att många har inspirerats av tävlingen. Vi har sju löplopp i Kalmar och alla har ökat och intresset för kurser i crawl, säger Johan Göransson och avslutar:
- Vi ska inte glömma alla duktiga föreningar som ställer upp med cirka 2000 funktionärer. För det får föreningarna dela på 1,3 miljoner. Vi försöker skapa förutsättningar för att de ska tjäna pengar på evenemanget. Det är inte fult att föreningarna ska tjäna pengar och det kan inte alltid ske med ideella insatser.

IDROTT OCH INTEGRATION
 När Björn Eriksson uttryckte stolthet handlade det bland annat om hur idrottsrörelsen klev fram när flyktingströmmen var som störst hösten 2015. Idrottsföreningar har med varm hand tagit emot ensamkommande barn och nyanlända även om det inte inneburit påfrestningar för ideella verksamheter. Framöver är många överens om att idrotten och föreningslivet får en nyckelroll när människor ska integreras och inkluderas i samhället. Problemet är inte nödvändigtvis pengar för ändamålet utan i systemet finns omfattande resurser från kommun och stat. För 2016 har regeringen anslagit 70 Mkr till nyanlända och integration samt ytterligare 20 Mkr för ”meningsfull väntan”. Riksförbundet har tagit på sig uppgiften att samordna arbetet med integration och inkludering.

- RF har fått statliga medel och samordnar arbetet inom idrotten. Vi har gett störst muskler till våra distrikt som är föreningarna närmast. De har fått en stor uppgift och jobba nära föreningarna och få igång arbetet med inkludering och arbetet med nyanlända. Parallellt jobbar vi med förbunden som har en del trösklar som de behöver identifiera. Det varierar mellan olika idrotter och det kan vara så att vi behöver kliva ur vår traditionella form för att klara uppgiften, förklarade Lillemor Lindell, central samordnare för integrationsfrågor på Riksidrottsförbundet.

SPONSORSOFFAN
 Niklas Birgetz, vd för Sponsrings & Eventföreningen, tog över moderatorrollen i dagens avslutande avdelning på temat innovativ sponsring. Först ut var tre representanter för köpare och rättighetstinnehavare; Sveriges Olympiska Kommitté genom Lotta Olsson, Volvo Cars Jonas Eriksson och Emmelie Johansson med bakgrund på DHL Freight och numera på Air France/KLM. I sponsringssoffan var alla överens om att sponsring är strategiskt och klart är att det inte längre drivs isolerat hos storföretagen:
- När jag kom till DHL var mycket av sponsringen lokalt och gjordes ostrukturerat.
Vi fick avsluta en del och strukturera upp samarbetena. Det ledde fram till att Vasaloppet blev den stora satsningen för oss. Det gäller att kunna räkna hem sponsringen och även klara skatte- och internrevisionen. På KLM/Air France har vi inte sponsrat så mycket, utan det handlar om att hitta rätt samarbete om man ska göra det, menade Emmelie Johansson.

Volvo Cars har på senare år tid fått mycket uppmärksamhet för sina kampanjer genom samarbeten med världsikoner som Zlatan, Robyn och Avicii.
- Mitt team som sköter sponsringen ligger under marknadsavdelningen som har en gedigen byråstruktur under oss.  Det fungerar så på Volvo att vi har ansvariga chefer som jobbar med specialistkompetenser som vi hämtar hos byråer och sedan försöker vi få ihop det till en helhet i en framgångsrik kommunikationsstrategi, som vi lyckats med Made by Sweden och Made by People.

 Nyligen tog Volvo över sponsorskapet av Vasaloppet som legat hos Volkswagen under ett antal år. En engagerande aktivitet var att deltagarna kunde välja att åka in i Volvos filmspår 20 km från målet i Mora. Deltagarna blev filmade och fick en sin egen Vasaloppsfilm mailat till sig några dagar efter loppet.
- När vi som partner får vara med och sänka trösklar för deltagarna och förstärka deras upplevelser har man mycket vunnet. Allt handlar om relevans och hitta en relevant koppling, säger Jonas Carlsson.

DHL är också en partner till Vasaloppet och har utvecklat sitt engagemang genom att vara logistikpartner.
- Vi har sköter alla logistik runt Vasaloppet och på så sätt är vi en naturlig del i kedjan genom att leverera ett värde till deltagarna. DHL sköter transporterna av kläder från starten till målet. Vi tog det för givet och självklart under ett antal år. Sedan ändrade vi hela budskapsplattsformen till att enbart kommunicera att DHL som sköter leveranserna, punkt. Genom att vara tydliga i budskapet ökade hade vår Brand Awarness i målgruppen 35-45 år på 89 procent och 100 procent bland kvinnor.

Sveriges Olympiska kommitté har under en period gått från 60 till 120 miljoner kronor i intäkter från olympiska sponsorer. Marknadschefen Lotta Olsson förklarar hur resonemanget kring fit och funktion även är relevant från ”säljsidan”:

- SOK har inget eget evenemang i Sverige, men arbetar med att ge stöd till idrottarna i deras vardag. Jag skulle säga att 95 procent av våra partners bidrar på det sättet i vår verksamhet. När det gäller Volvo har vi haft som fokus att få ut så många bilar som möjligt. Idag åker över 100 olympier runt i OS-profilerade bilar genom bra hyreserbjudanden med Volvo. Sedan 2007 har Volvo Car Sverige varit SOK:s officiella billeverantör. De bidrar med bilar till SOK:s event och läger för olympier, men stöttar även den olympiska rörelsen ekonomiskt. I augusti uner Olympic Day i Kungsträdgården, i Stockholm, överräckte Volvo Car Sveriges Sponsring- och Eventchef Jonas Eriksson över en check på 1.980 000 kr till Mervi Karttunen, vice ordförande för Sveriges Olympiska Kommitté (SOK). Det är pengar som kommer att gå till SOK´s Topp- och talangprogram, ett program som gör det möjligt för aktiva att kunna satsa på sin idrott.

Lagkamrat
Professionell Idrott avslutades med ett varmt exempel på när ett samarbete blir vinn-vinn-vinn och vinn. I den innovativa sponsringssoffan tog ”Lagkamrat” plats - ett sponsringsprojekt byggt på samhällsengagemang i samspel mellan Sparbanken Nord, Piteå kommun och Piteå IF. Utgångspunkten är två behov som tillsammans kan tillfredsställas. På äldreboende bor människor som har ett socialt behov. I Damallsvenskan spelar elitspelare där långtifrån alla kan leva på den lön som damallsvenska klubbar förmår att betala i spår av obalans i fotbollsekonomin. I Sparbanken fanns ett företag som hade förmågan att få med näringslivet:
- Vi försöker stödja den elitidrott som finns i Piteå efter förmåga. I fallet med Lagkamrat ville vi inte blanda ihop det med traditionell sponsring utan vi sökte efter en funktionell social sponsring. Det var också viktigt att näringslivet gick in kollektivt, så att det inte skulle bli något ställningskrig utan näringslivet som enhet skulle bli en Lagkamrat, förklarade Kjell Åke Nilsson, vice vd på Sparbanken Nord.

  Numera åker spelarna från Piteå runt och besöker äldreboenden i kommunen. På schemat kan det stå allsång, bakning, högläsning, stickning eller promenader. Pensionärer har även lämnat över matchbollar i samband med Piteås hemmamatcher.
- Lagkamrat fungerar jättebra. Det ger oss något varje dag av att komma ut på äldreboenden och det verkar som att de äldre tycker det är positiva när vi kommer ut och umgås tillsammans, säger Emelie Löfgren, elitfotbollspelare i Piteå och projektledare för Lagkamrat.

 För äldreomsorgen i Piteå kommun är projektet Lagkamrat ett välkommet tillskott.
Hemvården har haft svårt att rekrytera ny personal. Med den nya satsningen skapas nu fyra nya vinnare i Piteå: pensionären, fotbollsspelaren, vårdapparaten och sponsorn. 

 
I början av november läggs filmen från årets seminarium live på www.sportaffarer.se och www.professionellidrott.se
 Då kan alla som missade årets seminarium följa hela dagen i en efterhandssändning producerad av Solid Tango. Utöver det som redan nämnts kan ni då lyssna på Suzanne Lundvalls mycket intressanta föredrag om skolgymnastikens samhällsroll. Suzanne är projektledare för GIH:s flervetenskapliga studie Skola-idrott-hälsa. Ni kan även lyssna till punkten "Vad kännetecknar goda idrottsmiljöer för fler medaljer och folkhälsa?"
med  PG Fahlström, lektor Linnéuniversitetet och Karin Redelius, GIH.

PROFESSIONELL IDROTT 2017

 Delegaterna lämnade Växjö med nya insikter, kunskaper och kontakter. Nästa år hälsar Sport & Affärer tillsammans med Jönköpings kommun välkomna till Professionell Idrott 2017 den andra oktober på Elmiamässan.

RÖSTER OM OCH FRÅN PROFESSIONELL IDROTT 2016

”Det är första gången jag deltar på Professionell idrott och ska sitta med i sponsringssoffan. Jag tycker det är en spännande blandning av människor från olika organisationer och kommuner. Nätverket är spännande och det är bra i mitt arbete där SOK behöver partners inom olika områden. Ekonomi binder ihop alla parter på olika sätt och partnerskap i olika former är alltid intressant att diskutera.”
Lotta Olsson, marknadschef Sveriges Olympiska Kommitté

”Jag ser en jättestor potential i idrotten som event och för besöksnäringen. Att vara här handlar om samverkan och att få ta del av det senaste om vad som händer och gäller. Det var jätteintressant att lyssna på föreläsningen om den känslomässiga upplevelsen av ett evenemang, vilket är viktig nyckel för oss som säljer och marknadsför en destination.”
Malin Svensson, Visit Blekinge

”Jag jobbar med idrott och eventfrågorna inom Smålandsidrotten. För mig är det här en viktig mötesplats med intressanta föreläsare och saker i framkant som vi kan jobba med framåt. Man träffar många olika personer från olika branscher som jobbar med de här frågorna.”
Åsa Holmgren, idrottskonsulent på Smålandsidrotten



”Vi representerar Åre kommun och blev utsedda som främsta elitidrottskommun. Det är många intressanta programpunkter. Det är intressant med idrott och utbildning eftersom jag ansvarig för skidgymnasiet i Järpen som är en institution i svensk elitidrott. Samverkan är viktigt i Åre och vi har ett bra samarbete med Skistar och hela bygden. Åre kommun, Skistar och hela alpina världen hänger ihop.”
Håkan Jakobsson, biträdande rektor på Åre Gymnasieskola


”Jag är här för flera intressanta programpunkter och för att träffa många från branschen. Professionell Idrott är ett bra fönster att synas i och titta in i. Kommuner har en väldig kraft när det gäller allt som har med evenemang att göra.”
Johan Bergerfalk, Upplev Norrköping.



 ”Jag tycker det är oerhört viktigt att mötas över gränserna, och då gäller det offentlig sektor, föreningar och de som arbetar med idrottsutveckling på olika sätt med bredd och elitidrott. På det sättet är den här konferensen bra och samlar många intressanta människor, men jag skulle önska att flera hade varit här från föreningar.”
Magnus Forslund, forskare vid Linnéuniversitet
  

"Efter 3 års utvecklingsarbete i nära samspel med svensk idrott startade verksamheten i januari 2016. Sport Competence är en digital samlingsplats för utveckling med expertkompetens inom idrott- och motionsrörelsen. För oss är det naturligt att vara med i ett sammanhang som Professionell Idrott där alla idrottens olika intressenter och beslutsfattare möts."
 Ralf Lilja, vd för Sport Competence som var en av utställarna under Professionell Idrott.

TEXT: Johan Thorén

FOTO: Bildbyrån. Solid Tango.

Datum: 2016-10-17