50 år med Wimbledon

– Tennisoraklet Björn Hellberg jubilerar –

 Många svenskar förknippar Björn Hellberg med deckare och frågesportprogram som På spåret och Sverigequizen, men det är tennis som är hans stora passion. Under stora delar av sitt liv har han bevakat tennisvärlden och följt de allra största spelarna på nära håll. I år är det 50:e året i följd som tennisoraklet från Laholm är på plats i London för att följa Wimbledon, idrottsvärldens kanske största årliga evenemang.

 Förberedelserna är klara. Under försommaren har Björn Hellberg och gode vännen Ingvar Oldsberg spelat in fjärde omgången av Sverigequizen på TV4 och lagom till Wimbledon 2016 har hallänningen släppt sin nya deckare ”Dödsdrycken”. Nu är det mest fokus på tennisturneringen Wimbledon som är hans 50:e turnering i följd.

– Första gången som jag klev in genom portarna till detta tennistempel fick jag känslan av andakt och jag känner likadant än idag. Jag trodde aldrig att jag skulle få fira 50 år med Wimbledon, säger Björn som på nära håll har sett Wimbledon och hela tennisvärlden utvecklas.

 Genom åren har det skett ett flertal förändringar, stora som små. När han började bevaka Wimbledon 1967 var det bara amatörer som fick spela i turneringen. Proffsen, det vill säga de spelare som tog emot pengar för att spela matcher, hade sin egen cirkus. I april året därpå arrangerades den första öppna tävlingen i engelska Bournemouth där proffsen var välkomna. Roland Garros, eller Franska Öppna som den också kallas, hakade på. Det gjorde även Wimbledon som öppnade för proffsen samma år.

– Det hade pratats om det här i flera år och britterna, och även vi svenskar, stod bakom en tennis öppen för alla. Det är kul att ha varit med under den gamla epoken, men också fantastiskt att få se den utveckling som har skett sedan proffsens inträde. 

 Den största förändringen är, enligt Björn, de ekonomiska förutsättningarna. Samtliga amatörer som vann fram till 1967 fick bara en pokal och sedan 1968 har prispengarna ökat för varje år.

– Björn Borg fick totalt 88 500 pund för sina fem segrar. (Ca 125.000 kronor för den första vilket motsvarar ca 625.000 med dagens penningvärde. De riktigt stora pengarna tjänade han senare på sitt starka varumärke som han grundlade under Wimbledoneran). Förra året fick segrarna 1 880 000 pund var, vilket är 20 gånger mer än vad Borg fick för sina fem vinster. Då är  det ändå inte så länge sedan han var aktiv. Den näst största förändringen är det som har skett på anläggningen som är dubbelt så stor nu än den var när jag var där första året.

Folkets turnering

 Även om det är mycket pengar i Wimbledon och kändistätt på läktarna upplever Björn att det fortfarande är ett väldigt folkligt evenemang där majoriteten av besökarna är ”vanliga” tennisintresserade människor.

– Wimbledon har alltid haft ett stort grepp om den stora publiken och det är svårt att få tag på biljetter. I mitt tycke är det världens största årliga återkommande idrottsevenemang då VM i fotboll och OS inte arrangeras årligen.

 Hans eget tennisintresse startade i Båstad i slutet av 1950-talet där den unge Laholmsonen fick se världsstjärnorna i tennis. Där och då föddes en omättlig passion som har varat hela livet. Björns tennistalang räckte inte till att bli proffs och han valde då att skriva om tennis, vilket ledde till att han tidigt fick chansen att skriva i publikationer som All Sport och Idrottsbladet. Som 16-åring var han ett känt namn i tenniskretsar och fick bland annat assistera radioprofilen Sven Jerring med statistik och fakta vid sändningarna från Båstad.

– Jag fascinerades av de australiensiska stjärnorna Roy Emerson, Ken Rosewall och framförallt Rod Laver. Laver vann alla fyra grand slam-turneringarna under samma år, både som amatör och proffs, vilket ingen annan har gjort sedan dess.

 21 år gammal reste han till Australien för att som frilansskribent följa världens bästa tennisspelare under 1,5 år. När han kom hem 1967 bestämde han sig för att resa till London och följa Wimbledon som är den äldsta och mest statusfyllda grandslamturneringen. Resten är historia. Björn har inte missat en enda speldag av turneringen på 49 år. Med en hjärna som kan memorera statistisk och matcher från alla turneringar har han så mycket minnen att det är omöjligt att få plats med alla höjdpunkter i endast en artikel. En höjdpunkt är såklart 17-årige Björn Borgs genombrott 1973 när svensken tog sig ända till kvartsfinal. Internationellt är turneringen det året mest ihågkommen för den stora bojkotten bland herrspelarna.

– Borgs framfart var överraskande men den stora snackisen var bojkotten. Nicola Pilic, som faktiskt var den första vinnaren av Stockholm Open 1969, hade vägrat att spela Davis Cup för Jugoslavien 1973. Hans nationella förbund stängde av honom för spel, bland annat i Wimbledon, vilket gjorde att 80 av världens främsta tennisspelare bojkottade turneringen i protest. Många trodde på en avslagen upplaga, men det blev tvärtom. Wimbledon slog nytt publikrekord och bojkotten visade en gång för alla att Wimbledon är större än spelarna. Det spelar ingen roll om en stjärna missar turneringen, intresset är stort ändå.

Svenska framgångar

 När det gäller just Björn Borg är det många som minns den dramatiska och något legendariska finalmatchen mot John McEnroe 1980 där Borg vann med 8-6 i femte set. Den matchen skulle också bli hans sista finalseger i Wimbledon.

– Matchen mot McEnroe var spännande, jag slets mellan hopp och förtvivlan, men spelmässigt var den egentligen inte särskilt bra. Många glömmer också bort att McEnroe spelade sin semifinal efter Borg och den höll på i flera timmar. När Borg sedan hade en vilodag spelade McEnroe en jättelång dubbelmatch. Amerikanen tog därför slut i singelfinalen och Borg kunde mangla sönder honom.

Björn Borg, en av Wimbledons störste spelare, vann turneringen fem gånger.

 Även om det var mycket dramatik inblandat i matchen mot McEnroe är det inte den segern som är Björn Hellbergs favoritminne av Borg.
– Jag vill lyfta fram hans första vinst 1976 som var en varm upplaga. Borg hade aldrig kommit längre än till kvartsfinal tidigare, men servade bättre än någonsin utan att tappa ett enda set i turneringen. Segern var en stor överraskning och början på hans dominans.

 Björn vill också lyfta fram Stefan Edbergs finalmatch mot Boris Becker 1990. Edberg hade slagit Becker 1988, förlorat finalen mot tysken 1989 och tagit sig till final mot Becker igen året därpå. Svensken var överlägsen i början och spelade bländande tennis i två set, men Becker kom tillbaka och vann tredje och fjärde set.

– I femte set ledde Becker med 3-1 och Edberg var mycket illa ute. Då började han grovjobba på allvar och lyckades vända matchen på ren vilja. Många trodde inte att han hade den kamplystnaden inom sig. Sen får vi inte glömma Mats Wilander. Han vann tyvärr inte Wimbledon, men var nära ett par gånger. Han var bra på alla underlag .

 På 1990- och 2000-talet har Björn följt internationella storspelare som Pete Sampras, Roger Federers, Steffi Grafs, Venus Williams, Serena Williams och Novak Djokovic’s utveckling och framfart.

– Den stora favoriten i år, på herrsidan, är Djokovic. Federer är fortfarande bra, men har tappat i snabbhet. Det här kan vara hans sista chans att vinna sin åttonde titel och gå förbi Sampras som har sju.

Optimism inför framtiden
 Under de senaste 26 åren har Björn också fått se hur Sverige har gått från ett av tennisvärldens främsta länder med tre olika världsettor och sju spelare bland de 100 bästa spelarna på 1980-talet till att 2016 sakna en svensk som kan utmana om en plats i kvartsfinal.  Han utesluter dock inte att vi någon gång kommer att få se en svensk dam- eller herrspelare i final igen, men konstaterar samtidigt att det inte kommer ske de närmaste tre åren.

– Lika märkligt som att vi hade så många toppspelare på 1980-talet lika märkligt är det att vi idag saknar en stor stjärna. Med den tradition som vi har i svensk tennis och det arbete som görs i klubbarna kommer vi förr eller senare att komma tillbaka. Jag vågar inte sia om hur lång tid det tar, men det kan gå snabbare än vad många tror.

Jonas Björkman under Wimbledon 2015. Våren 2015 blev Björkman en del av Andy Murrays tränarteam.

 För två år sedan blev han inbjuden till Wimbledons officiella pressmiddag där arrangörerna ville uppmärksamma att han hade följt turneringen i 48 år. Då var Björn tvungen att tacka nej, men i år är han beredd på att det kan bli en del uppmärksamhet kring hans jubileum. Själv kommer han fira jubileet tillsammans med hustrun Inger.

– Vi kommer att fira detta på puben Dog and Fox där vi förlovade oss 1979 under Wimbledon. Någonstans ska man ju förlova sig och vad passar bättre än Wimbledon?

 Det fanns en tid då Björn rapporterade hem från Wimbledon till 15 olika tidningar och medverkade i radio och tv. I 20 år snittade han 150 resdagar om året för att följa olika turneringar. Totalt har det blivit 500 turneringar, 25 tennisböcker och cirka 30 000 artiklar om bara tennis.

– De senaste åren har jag unnat mig att ta det mer lugnt. Jag skriver om Wimbledon i magasin och böcker när jag har kommit hem till Laholm igen. Det kommer fortfarande en del förfrågningar, men jag tackar nej eftersom jag vill njuta av tennisen i lugn och ro. Förhoppningsvis får jag behålla hälsan och följa många fler turneringar, säger tennisoraklet Björn Hellberg.

Text: Pierre Eklund

Björn Hellberg

Ålder: 71.

Bor: I sitt barndomshem i Laholm.
Familj: Hustrun Inger och sju barn varav Björn har tre barn från ett tidigare äktenskap och Inger två.

Yrke: Journalist, deckarförfattare och tv-profil.
Favoritklubbar fotboll: Laholm FK, Halmstads BK och Sunderland
Idrottskarriär: Spelade 312 A-lagsmatcher för Laholms Tennisklubb.

Övrigt: Fyra raka vinster i På spåret innan han var domare i programmet i flera år.

Har sett samtliga upplagor av If Stockholm Open som startade 1969 och alla upplagor av tennisturneringen i Båstad sedan 1958 förutom en, 1966, när han var i Australien.

Rankar Båstad Tennisstadion som den vackraste anläggningen i världen tillsammans med Monte Carlo. 2011 valdes han, som första journalist, in i Swedish Tennis Hall of Fame i Båstad.

Böcker
 Björn har skrivit 25 tennisböcker och över 30 deckare, men bara en enda gång har han blandat sina intressen. I deckaren ”Den vita döden” från 2009 skrev han om en påhittad mordgåta i autentisk tennismiljö i Båstad, Wimbledon och Stockholm. Hans första tennisbok kom ut 1969 och hette Tennisarenans giganter.

Björn Hellbergs största skrällar i Wimbledon
 Under 50 år har han sett många skrällar. Bland herrarna är den största skrällen holländaren Richard Krajicek som 1996 överraskande bröt amerikanen Pete Sampras svit på tre raka finalvinster. Sampras kom dock tillbaka året efter och vann fyra raka titlar. På damsidan är den största skrällen, enligt Björn, svenskan Carina Karlsson som 1984 kom in i turneringen som kvalspelare. Carina tog sig till kvartsfinal efter att ha slagit ut den brittiska stjärnan Virginia Wade. I kvartsfinalen tog det dock stopp mot amerikanskan Chris Evert-Lloyd som vann Wimbledon tre gånger.

The Championship, Wimbledon 27 Juni – 10 Juli

Grundad: 1877
Upplagor: 130 (2016)
Säte: Wimbledon, London
Arena: All England Lawn Tennis and Croquet Club, Centercourt tar 15 000 åskådare
Underlag: Gräs
Prispengar: £28,100,000 (2016)
Nuvarande mästare singel herr: Novak Djokovic
Nuvarande mästare singel dam: Serena Williams
Nuvarande mästare dubbel herr: Jean-Julien Rojer/ Horia Tecau
Nuvarande mästare dubbel dam: Sania Mirza/ Martina Hingis

Rod Laver lämnade 2015 över en guldring till Björn Borg som en symbol för hans medlemskap i tennisens Hall of Fame.

Herrspelare med minst fyra vinster i singel (amatör och proffsnivå) samt svenska vinster

7. William Renshaw (Storbritannien, amatör)
7. Pete Sampras (USA)
7. Roger Federer (Schweiz)
5. Björn Borg (Sverige)
5. Lawrence Doherty (Storbritannien, amatör)
4. Reginald Doherty (Storbritannien, amatör)
4. Rod Laver (Australien, amatör och proffs)
4. Anthony Wilding (Nya Zeeland, amatör)
2. Stefan Edberg (Sverige)

Enligt Björn Hellberg är Björn Borg ett av de tyngsta namnen i Wimbledons historia, men efter Roger Federers vinster anses han inte tillhöra topp3 längre. Topp3 genom tiderna är Pete Sampras, Rod Laver och Roger Federer.

Dampelare med minst fyra vinster i singel (amatör och proffsnivå)

9. Martina Navratilova (USA)
8. Helen Wills Moody (USA, amatör)
7. Dorothea Lambert Chambers (Storbritannien,amatör)

7. Steffi Graf (Tyskland)
6. Blanche Bingley (Storbritannien, amatör) 

6. Suzanne Lenglen (Frankrike, amatör)

6. Billie Jean King (USA, amatör och proffs)
6. Serena Williams (USA)
5. Charlotte Cooper Sterry (Storbritannien, amatör)

5. Lottie Dod (Storbritannien, amatör)

5. Venus Williams (USA)
4. Louise Brough Clapp (USA, amatör)

Damernas turnering började 1884. Ingen svenska har vunnit den.

Datum: 2016-06-25