Publikupplevelsen i fokus efter pandemin

 Pandemin visade med brutal tydlighet publikens betydelse och värde, ekonomiskt och ur ett upplevelseperspektiv. Allsvenskan, SHL och Handbollsligan arbetar hårt för att stärka arenaupplevelsen och publikrelationen. Ödesfrågan framåt är anläggningsbristen inom svensk idrott.
  Svensk elitfotboll är inne i en positiv publiktrend. Ligorna Allsvenskan och Superettan är på väg att överträffa publikrekordet på drygt 2,78 miljoner åskådare från säsongen 2015. Det kan jämföras med när Allsvenskan slog i botten 1992 med ett publiksnitt på 4 194. EM på hemmaplan 1992 och VM-sommaren 1994 bröt den negativa publikkurvan.
- Allsvenskan fick ett litet uppsving efter VM-bronset 1994 och från 1996 när klubbarna och SEF skrev det första tv-avtalet. Då började ligan och klubbarna aktivt jobba med publikrekrytering. Det resulterade i ökat intresse för Allsvenskan med högre publiksiffror, säger Johan Lindvall(bilden), generalsekreterare på Föreningen Svensk Elitfotboll(SEF).

Milstolpen

 Säsongen 2002 når Allsvenskan milstolpen med ett publiksnitt på över 10 000 i modern tid. Åren innan hade ökade intäkter från TV-rättigheter stärkt ligan och klubbarna. Ökat antal direktsända matcher hade lett till ökad mediebevakning. I spåren av det kom krav på modernisering av fotbollsarenor. Under 2010-talet läggs fokus på att stärka varumärket Allsvenskan och arenaupplevelsen samt möjligheterna med nya medier.
 - SEF och klubbarna har jobbat hårt med marknadsföringen av ligorna och matchupplevelsen. Supporterrörelserna har också varit en viktig del i bygget av Allsvenskan och Superettan som folkets ligor, säger Johan Lindvall .
 

Arbete för ökad trygghet
  Läktarbråk och avarter av supporterkulturen tar fart under 2000-talet. Två decennier senare har säkerheten på fotbollsarenor blossat upp till en nationell fråga på högsta sportsliga och politiska nivån.
- Allsvenskan och Superettan har höga trygghetsavtal. Undersökningar visar att 94 procent av publiken känner sig trygga på arenorna, men jag ser en risk att folk inte skulle vilja gå på matcherna för att de tröttnat på ordningsstörningar. Arbetet med trygghet runt matcharrangemang blir extra viktigt framöver.

Publiksuccé för SHL:s grundserie
  SHL har en stark publiksäsong i ryggen inför den kommande säsongsstarten. Ifjol uppgick åskådarantalet i grundserien till 2,17 miljoner och ett publiksnitt på 5 964 vilket är den högsta noteringen sedan säsongen 2014/15. För hela säsongen inklusive slutspelet landade totalsumman på 2,53 miljoner åskådare.
- SHL är en jämn liga med fler lag som har kapacitet att gå hela vägen eller långt i slutspelet. Förra året var en säsong med streckstrider i toppen och botten hela vägen in till sista omgången. Vi hamnade aldrig i det vi kallar serielunken, säger Jenny Silfverstrand(bilden), vd för Svenska Hockeyligan.
  Elitserien nådde sin publikmässiga botten i slutet av 1980-talet. Invigningen av Globen 1989 med ett hemma-VM gav publikintresset en rejäl injektion. Säsongen 1989/90 ökar publiken med 300 000 och landar på drygt 1,3 miljoner åskådare. Ishockeyn följer under 2000-talet samma kommersiella utveckling som inom elitfotbollen. Växande lukrativa TV-avtal, fler direktsända matcher och nya moderna evenemangsarenor. När sociala och digitala medier ökar explosionsartat under 2010-talet ges nya verktyg att öka underhållningsvärdet och stärka relationen med olika målgrupper.
- Vår vision är att SHL ska vara världens bästa ishockeyupplevelse. Vi vill bredda intresset och att publiken ska kunna följa oss på flera ställen; på arenan, i TV-soffan, på skärmar och i sociala medier. Supportrarna ska komma nära och vara en del av våra 14 klubbar och genom sociala medier kan vi visa på klubbarnas breda verksamhet utöver herrelithockeyn, säger Jenny Silfverstrand och pekar på en nyhet.
- Nytt för denna säsong är att man kan lyssna på hela matcher via Sportscom, vilket gör att ljud i det här formatet blir ytterligare ett sätt att följa SHL och våra klubbar.

Handbollen stärks av egna mästerskap
  Handbollsligan har inför säsongen 2023/24 samlat både högsta damligan och herrligan under samma varumärke. På landslagsnivå har herr och damlandslagen sedan epoken ”Bengan Boys” haft förmågan att hitta in i svenska folkets hjärtan i samband med EM, VM och OS.

  Peter Gentzel(bilden), vd för Svensk Elithandboll, ser stora positiva effekter av Svenska Handbollförbundets strategi att vilja stå värd för internationella mästerskap.
- Svensk handboll har varit framgångsrika i att söka och tilldelas mästerskap. Det kräver bra arenor och inför Herr-VM 2011 byggdes nya arenor både i Kristianstad och Halmstad. Det var startskottet för byggandet av flera arenor runt om i landet

Parallellt med mästerskap har svenska klubbar frekvent deltagit i Europacupspel. 
- Våra klubbar har varit aktiva i att spela Champions League och European League där arenakraven också är höga. Det har gjort att klubbarna som spelar i arenorna till vardags har kunnat stärka publikupplevelsen och sin ekonomi.

  Elithandbollen har senaste åren haft två dominerande klubbar. IFK Kristianstad dominerar herrsidan med ett publiksnitt på 2 241 åskådare. Sävehof IK är ledande inom damhandbollen och lockar i snitt 870 till matcherna. Handbollsligan inledde inför säsongen 2022/23 ett utvecklingsarbete för att återhämta det som klubbarna tappat under pandemin i publik och ekonomi.

- Vi har tillsammans med konsultbolaget Rättighetsbyrån tagit fram utvecklingsplanen ”Publikboost” i syfte att skapa en gemensam bild och riktning för alla föreningar. Det omfattar bland annat en föreningsanalys utifrån säsongskort, biljetter och försäljning åren före och under pandemin och målet framåt, fortsätter Gentzel.
  – Handbollen har, likt många andra ligor, börjat arbeta mer professionellt och strukturerat med publikfrågan efter pandemin. Det gäller att prioritera frågan och få med hela föreningen – från styrelsen ner till spelarna i omklädningsrummet, säger Björn Stenvad, vd, för konsultfirman Rättighetsbyrån.

Arenabrist
 Ett hinder för handbollens tillväxt är arenabristen i storstäderna.
- Vår utmaning är storstadsregionerna där vi inte har några bra större mellanstora hallar för varken europacupspel eller landslagsarrangemang. Det skulle behövas arenor med kapacitet för 3-5 000. Det saknas både i Stockholm och Göteborg, säger Peter Gentzel.
  För SHL är utmaningen större än enbart bättre evenemangsarenor utan handlar om att säkra återväxten.
- Vi vill inte bara att fler tittar på och följer ishockey utan att fler spelar. Nu är det för trångt i hallarna och det byggs alldeles för lite. Vi vill inte behöva säga nej till någon som vill vara med, säger Jenny Silfverstrand och konstaterar avslutningsvis:
- Bristen på anläggningar är inte bara det största hotet för hockeyn utan för hela idrottssverige. Vi ser att stillasittande och psykiska ohälsa ökar bland barn och unga. Forskning visar att motion och rörelse är viktigt för hälsan. Anläggningsbristen blir i slutändan en folkhälsofråga.



ANALYTIKERN: "Slutprodukten av matchen är minnena"
  Evenemang kan generera i positiva ekonomiska och sociala värden, men inte nödvändigtvis. Det beror på vad som händer, säger evenemangsanalytikern Ossian Stiernstrand(bilden) vid Göteborg & Co.
- Det finns djupt grundläggande mänskliga behov av upplevelser utifrån att vi i dessa sammanhang lever i olika klankulturer och söker grupptillhörighet.
  Ossian Stiernstrand menar att det kan generera både ekonomiska och sociala värden och tar en allsvensk match mellan IFK Göteborg mot AIK på Ullevi som exempel.
- Priset som står på biljetten är ett marknadspris och utgör inte nödvändigtvis värdet av matchen. Om AIK gör ett mål i slutminuten och vinner är det ridå ner hos hemmapubliken, men om Blåvitt gör mål är det jubel och fest hela kvällen. Sociala värden räknas på hemmaplan för hemmapubliken är störst. Ur ett ekonomiskt perspektiv ska hemmalaget alltid vinna och helst på ett dramatiskt sätt så att många i publiken minns upplevelsen.
  Upplevelsekonsumtionen tog fart under pandemin och spås ytterligare tillväxt.
-  Upplevelser oavsett om det är fysiska eller digitala bara ökar och efterfrågan är enorm. I det sammanhanget är pengar är viktigt, men ännu viktigare är att skapa känslor hos publiken. För när matchen är slut finns bara minnena kvar, det är själva slutprodukten.




TEXTER: Johan Thorén
MAIL: johan@sportaffarer.se
FOTO: Bildbyrån och Sören Andersson.

FAKTA

ISHOCKEY

Mästerskap ishockey (herr)
2025: Hemma-VM(delas med Danmark)
2018: VM-guld
2017: VM-guld
2013: Hemma-VM/Delat med Finland(VM-guld)
2012: Hemma-VM/Delat med Finland(oplacerat)
2009-2014: Publikdragande utomhusmatcher(högsta publiksnitt 6393 säsongen 2011/12)
2006: VM-guld
2002: Hemma-VM(VM-brons)
1998: VM-guld
1995: Hemma-VM VM-silver)
1993: VM-guld
1991: VM-guld
1989: Hemma-VM Globens invigdes) * VM-effekt
1987: VM-guld

Milstolpar publikutveckling Elitserien/SHL
2013: Elitserien byter namn till SHL
2011/12: högsta publiksnitt i Elitserien: 6 393
2009: Utomhusmatcher i Elitserien
2007/08: Canal+ direktsänder alla matcher (Elitserien)
2004/05: Lockout i NHL. Publiksnitt 6 230 (+500)
1989/99: Elitseriens publiksnitt ökar från 4 524 till 5 934.
1989: Ishockey-VM i Sverige och invigning av Globen
1987/1988: Bottennivå Elitserien publiksnitt 3761
1975/76: Elitseriens första säsong


FOTBOLL

Milstolpar i publikutvecklingen Allsvenskan
2020: SEF tecknar unikt sponsoravtal med Unibet
2015: SEF tecknar medieavtal med Discovery
2015: Totala publikantalet överstiger 2 miljoner kronor
2014: Nytt medieavtal med TV4 och CMore (utan mellanhänder, agenter)
2013: NBL med fokus på bland annat på ökat fokus arenaupplevelsen/evenemang, image, nya medier
2012: Införande av Supporter Liaison Officers (SLO) i klubbarna.
2010: Framtidsutredning för Allsvenskan som leder till ”Norden Bästa Liga (NBL)
2008: Bildandet av Svenska Fotbollsupporterunionen (SFSU)
2008: Allsvenskan utökas till 16 lag
2008: Svenska Supporterunionen bildas (Fotboll)
2006: SEF första egna TV-avtal värt 180 Mkr
2005: Ny lagstiftning kring läktarbråk (katastrofmatch mellan AIK-HIF 2004)
2002: Publiksnitt passerar 10 000
2001: TV-avtalet passer 100 Mkr (landslag och liga)
2001: TV-intäkter finansierar storbildskärmar på arenor
2001: Ökad mediebevakning och statistik (Sportbladet lanseras)
2001: TV direktsänder alla matcher
1997: TV-avtal värt 60 Mkr (konsult ISPR)
1997: Canal + sänder ”Veckans match” och Fotbollskväll ”lanseras”
1995: TV-avtal värt 20 Mkr (liga och landslag)
1994: VM-brons (herrar)
1994: TV-avtal värt 1 Mkr
1992: Fotbolls-EM i Sverige (herr)
1959: Allsvenskans högsta publiksnitt 13 369
1958: Fotbolls-VM i Sverige (herr)
1924: Allsvenskans första säsong

Mästerskapsframgångar(herr och dam)
2023: VM-brons, damer. (Damlandslaget rankas som nr 1 i världen av FIFA).
2020: OS-silver, damer
2019: VM-brons, damer
2016: OS-silver, damer
2011: VM-brons, damer
2003: VM-silver, damer
1994: VM-brons herrar
1991: VM-brons, damer
1984: EM-guld, damer
1958: VM-silver, herrar
1950: VM-brons, herrar
1948: OS-guld, herrar


HANDBOLL

Mästerskap(dam och herr)
2028: EM i Sverige, Danmark och Norge (dam)
2026: EM i Sverige, Danmark & Norge (herr)
2023: VM i Sverige, Danmark och Norge (dam)
2023: VM på hemmaplan 4:a (herr)
2022: EM-guld (herr)
2020: EM på hemmaplan 7:a (herr)
2020: OS (4:a) Spelades 2021 (dam)
2018: EM-silver (herr)
2017: VM (4:a dam)
2016: EM i Sverige 8:a (dam)
2015: EM-brons (dam)
2012: OS-silver (herr)
2010: EM-guld (dam)
2002: EM på hemmaplan – Guld (herr)
2001: VM-silver (herr)
2000: EM-guld (herr)
2000: OS-silver (herr)
1999: VM-guld (herr)
1998: EM-guld (herr)
1997: VM-silver (herr)
1996: OS-silver (herr)
1995: VM-brons (herr)
1994: EM-guld (herr)
1993: VM på hemmaplan – VM-brons (herr)
1992: OS-silver (herr)
1990: VM-guld (herr)

Milstolpar publikutveckling
2023: Handbollsligan blir ett varumärke för dam och herrligan
2022: Utvecklingsarbete ”Publicboost”
2016/17: Handbollsligans högsta publiksnitt (1530 herr och 644 dam)
2016: Handbolls-EM i Sverige (dam)
2016: Elitserien byter namn till Handbollsligan/SHE

Handbollsligan Herr
År/total publik/publiksnitt
2022/23             230 614               1267
2021/22             184 575               1014
2020/21             4 076                    19
2019/20             286 542               1320
2018/19             326 015               1455
2017/18             329 075               1469
2016/17             342 874               1530
2015/16             338 607               1511
2014/15             287182                1450

Handbollsligan dam
År/total publik/publiksnitt                                 
2022/23             60 172                455
2021/22             43110                 326
2020/21             Pandemi          
2019/20             70 370                533
2018/19             80 064                606
2017/18             81 139                614
2016/17             85 051                644
2015/16             65 583                496
2014/15             55 392                419



  Svensk handbolls mest publikfriande lag möttes i årets SM-final. IFK Kristianstad slog Sävehof IF med 30-23 i SM-final 5 och blev därmed svenska mästare 2023.

Datum: 2023-09-07