I den höstbudget som läggs fram på tisdagen finns även en uppräkning av idrottsanslaget till Riksidrottsförbundet (RF) för 2017 med 11 miljoner kronor.

Vårt vallöfte var 227 miljoner extra per år till idrottsrörelsen. Vi höjde till i år med 197 miljoner, höjer med 11 miljoner till nästa år och kommer att uppfylla vallöftet till 2018, säger Wikström i en intervju med TT.

RF-ordföranden Björn Eriksson är nöjd över att regeringen visar i ekonomisk mening att man står fast vid beslutet att satsa mer på idrotten.

- Och satsningarna är ett väldigt bra kvitto på att de insatser vi gör på integration och liknande områden faktiskt är något som samhället har stor glädje av, säger han.

Bra väg in

 I år har idrotten fått 64 miljoner kronor till arbetet med etablering för asylsökande och nyanlända. I höständringsbudgeten får RF ett tillägg på 20 miljoner kronor.

- 20 miljoner kanske inte är så mycket. Men för en idrottsförening kanske det handlar om att 4 000 kronor kan göra hela skillnaden för verksamheten, man kanske kan fördubbla verksamheten eller ha två grupper eller liknande. Och strukturen är redan byggd, så de här extrapengarna kan gå direkt ut i verksamheten, säger Wikström.

Förutom att idrotten kan erbjuda bra aktiviteter för motion och social gemenskap kan den vara en bra väg in i det svenska samhället, anser Wikström.

- Unga som blir kvar i Sverige i några år kan få tillgång till idrottens sponsornätverk och kommer kanske lättare att hitta jobb.
 

Kuturell kompetens

I ett långsiktigt reformprogram för minskad segregation får idrotten 14 miljoner kronor per år de kommande åren.

- En nyckelfaktor är att hitta ledare med kulturell kompetens, språklig kompetens och förankring i lokalsamhällena, säger Wikström.
- Ett område där vi sett en stor brist är när det gäller tjejers deltagande. Då är det extra viktigt att det finns idrottsledare som har lokalkännedom när det gäller tjejer med utländsk bakgrund som ska organiseras. I många länder finns det ingen tradition av kvinnligt idrottande, det kanske finns en hedersproblematik - att man inte vill eller vågar släppa iväg sina döttrar på idrottsläger eller träningar.

Inte kommunanställda

Eriksson säger att idrottsrörelsen på många håll är väldigt engagerad och vill hjälpa till på integrationsområdet.

- Men det finns ett hot. Och det är när man gör ideella ledare till kommunaltjänstemän, när idrottsledarna används som billiga administratörer av kommunerna. Det kan sluta med att de inte längre vill vara med, och då blir det ingen verksamhet alls, säger RF-ordföranden.


Källa: TT

Fotnot: Kom och lyssna på Lillemor Lindell, RF:s ansvarige för frågor inom idrott och integration udner seminariet Professionell idrott i Växjö den tredje oktober.